Richard Slätt - Centerpartiet 1-0

Att alliansregeringen har hanterat proppen om FRA-lagen på ett oskickligt sätt får väl ändå sägas vara midsommarhelgens underdrift. Men när väl voteringen var genomförd trodde jag ändå att sommarlugnet skulle kunna sprida sig över de borgerliga politikerna och spinndoktorerna och sillen och nubben och smöret och osten.

Men hej och hå vad fel man kan ha.

Via Johan Ingerö hittar jag tipset om Strix-journalisten och Hammarbyaren Richard Slätts mustiga inlägg om centern och FRA-lagen, vilket i sin tur fick centerpartiets spinndoktor, kommunikationsschefen Lena Forsman, att gå i spinn och mejla Richards chef på produktionsbolaget Strix Television, med önskemål om att chefen skulle ta Richard i örat, eftersom Richard använt ett för ledande centerpartisters tycke alltför mustigt språk.

Men hej och hå vad fel man kan göra.

Exakt hur korkat - på en skala från nydemokraten Bouvin (minns ni honom) till diktatorn Mugabe (honom minns vi tyvärr fortfarande) är egentligen Lena Forsmans agerande? En ledtråd får man när man läser följande artikel som toppat DN.se under midsommarhelgen.

Att försöka få Strix vd Henrik Stenlund, som alltså är nära kollega och vän med Strix före detta vd Robert Aschberg, att censurera Richard Slätt, journalist på Strix och före detta chefredaktör på den antirasistiska tidningen Expo, vars ordförande heter just Robert Aschberg, är korkat. Mycket korkat, för att tala klarspråk.

Det är till och med mer korkat än att som statsrådsberedningens moderata presschef Nicklas Bengtsson, försöka lägga munkavle på MUF-Linköpings ordförande, Anton Holmstedt, när han och hans medlemmar ville demonstrera mot FRA-lagen i samband med ett besök av statsminister Fredrik Reinfeldt i Östergötland.

Låt mig ge ett personligt råd till allliansens ledande spinndoktorer. Att fjolla runt med censurfasoner och munkavlar leder garanterat ingenstans, annat än till dålig press och media för era chefer och uppdragsgivare.

Tänk på det nästa gång ni får för er att att försöka belägga anhängare och sympatisörer med tystnadsplikt.

Ps. Att Hammarbyaren Richard Slätt har ett mustig och eldfängt språk, och att han är en känslosam och engagerad person och debattör kommer inte som någon nyhet för läsare av denna blogg. Men om nu inte Lena Forsman klarar av att hantera mustiga och eldfängda och passionerade politiska bloggare ska hon nog avstå från att läsa bloggar överhuvudtaget. Ds.


Andra skriver intressant om FRA-lagen, centern, Richard Slätt.

FRA-flashmob utanför Rosenbad

Som sagt var. Man har inte roligare än man gör sig.

Via fejsboken hittar jag följande politiska happening:

Bunnies for integrity! Silly Government requires silly measures!

Som protest mot att den nya FRA-lagen klubbades igenom efter ett par utsmyckningar kallar vi till en flashmob-aktion!

Ta med kaninöron och om du har en kikare!

Tanken är att alla ska smyga runt/låtsas som det regnar/agera helt normalt.. Men med kaninöron.. Alltså: en helt fredlig demonstration som får folk runt omkring att undra vad som pågår :)

Ni som inte kan på morgonen.. Fortsätt under eftermiddagen kvällen, hela sommaren.. Ju fler spetsade öron utanför regeringskansliet desto bättre! Ju längre exponering desto bättre.

Datum: Tisdagen den 24 juni 2008
Tid: 08:30 - 22:30
Plats: Regeringskansliet
Stad/ort: Stockholm, Sweden

Och så finns det folk som påstår att politik är tråkigt.

Ps. RK:s säkerhetschef meddelas endast på detta vis. Ds.


Andra skriver intressant om FRA, FRA-lagen, Flashmob.

Dagens FRA-kommentar

Ettan på torsdagens Aftonbladet, som jag vill se den.

För övrigt rekommenderas Jonathan Lemans sammanställning av synpunkter på FRA-lagen, apropå tramset om att det bara skulle vara ett gäng förvirrade hippies i bloggosfären som kritiserat propositionen.

Dessutom, vad ni än gör, missa inte att läsa folkpartisten Camilla Lindbergs röstförklaring till varför hon valde att bryta med den officiella partilinjen och rösta nej till proppen.

Ps. Hur var det nu igen? Visst är det så att statsminister Fredrik Reinfeldt är en lyssnande politiker? Ds.


Andra skriver intressant om Fredrik Reinfeldt, FRA, FRA-lagen.

Vad har bloggarna betytt för FRA-debatten

Intressanta diskussioner om vad den politiska bloggosfären har betytt för debatten om FRA-lagen:

Dels Studio Ett med Willy Silberstein, inrikeschef Ekot, Maria Abrahamsson, ledarskribent SvD, Per Wirtén, Arena och Jonas Birgersson, Labs2.

Dels morgonprogrammet i TV4 med Henrik Alexandersson, bloggare, Niklas Svensson, politikerbloggen och Marie Andersson, bloggare.

Samt Svenska Dagbladets mediekrönikör Martin Jönsson om bloggrevolutionen i det nya medielandskapet.

Och alltid intressanta Anders Mildner i Sydsvenskan. "Spring och göm dig-tiden är över"


Andra skriver intressant om bloggosfären, FRA, FRA-lagen.

Sten Tolgfors om kryptografi

Det fanns en tid då Sten Tolgfors vandrade i riksdagens korridorer som en vanlig ledamot. Och en dag år 1999 skrev han tillsammans med riksdagskollegan Per Bill en enskild motion om svensk kryptografipolitik.

Ur motionens brödtext hämtar jag följande tänkvärda analys:

"En sådan politik bör ha sin utgångspunkt i att en ökad global tillgänglighet och användning av starka krypton är till gagn för det framväxande kunskapssamhället. Privatpersoner, stora och små företag, myndigheter och organisationer har mycket att vinna på att deras kommunikation är korrekt, privat och förs med rätt mottagare. Såväl från integritetssynpunkt som från konfidentialitetssynpunkt och autentiseringssynpunkt är starka krypton en nödvändighet och ett verktyg som ökar tilltron till elektronisk kommunikation av alla sorter."


Andra skriver intressant om FRA, Sten Tolgfors, kryptografi.

Triggerordlista - En gåva till FRA

Under avdelningen man har inte roligare än man gör sig, hittar jag via Anna Troberg följande triggerordlista, till viss del kompletterad och utökad av undertecknad:

100-förråd, Aerosol spridning, Airplane, AK-47, Al-Aqsa, Allah, Allah-o-Akbar, al-quaida, Amatol, Ammonium triiodide, Ammonium, Ammoniumnitrat, Anakata, Anarki, ANFO Thermate, Anthrax, Anthrax, Arlanda, Arrest, As-Salāmu `Alaykum, Assassination, Avlyssning, Avrätta, Avrättning, Avsätta, Babyolja, bankomat, Barnporr, Barsebäck, Basladdning, Beatrice Ask, Bergsjön, big event, bin ladin (med tillägg “är stor”), bismillah al-rahmani al-rahin, Blasting cap, Blyazid, Blyblocksexpansion, Blynitrat, Bodström, Bogside Doodlebug, Bomb, Bomba, Bombhot, Bomullskrut, Booster, Botulism, Bribe, Brigader, Brokep, Buggning, bunker, Bush, C4, Calculations, Carl XVI Gustav, Carpet knife, Cayman Gibraltar, cell phone, cell, centralstationen bomb klockan 3, CIA, Cluster, Containerscanning, Cray, Cryptoanalysis, Cyclonite, DDNP, depå, DES, Detonator, Dilba, Dinitronaftalen, Distributed, Doctrine, domstol, dum-dum, dumpster diving, Dvärg, Dynamex, Dynamit, Dynashock, Döda, Egghead3000, Emulite, Encryption, ETA, Etylendiamindinitrat, Europakonventionen, Execution, extremism, Fake, Flint, Flygplan, Flygplanskapning, Flygplats, Forsmark, FRA, Fredrik Reinfeldt, Frihet, fritagning, Fyllmassa, Förstörelse, Förtvivlad, gang-bang, Geoprime, Gisslan, gisslan, Godsägare Persson, Granuler, ground zero, GRU, Grundlag, Gruppvåldtäkt, Gudrun Schyman, Guds vilja, Gurit, Hash, heligt krig, hemmagjord bomb, Hizbollah, HMTA, HMTD, Hora, Håkan Roswall i ett badkar med välling, Hämd, Hönornas befrielsefront, IDEA, Ifpi, Imam, Immigrationsmyndigheterna, Importtull, insha’ Allah, inshallah, insideraffär, insurgents, IRA, Jan Guillou, JAS, Jersey Liechtenstein, Jihad, Jumbo jet, Justice, Kalashnikov, Kaliumperklorat, Kastrup, KGB, Kidnappa, Kimulux, Kina, Kommunism, Koncentrationsväg, k-pist, KP-Primer, Kristallin, kritisk diameter, Kryphål, Kulspruta, Kvicksilverfulminat, Kvinnoförtryck, Känslighet, Kärnkraftverk, Leverera, Liquid bomb, Loophole, Luftfaktura, Lönnmord, Lönnmord, M16, Mardrömmar, Martyr, Mattkniv, Mercury fulminate, Metylaminnitrat, Miljöförstöring, Minaret, Minderårig, Mjältbrand, mob-förråd, moder jord, Molotov, Mord, Mossad, Mujaheddin, Murder, mänskliga rättigheter, Mörda, Nabit, Nagelsax, Natriumaminat, Natriumazidlösning, Nervgas, Nitrate, Nitro Nobel, Nitrocellulosa, Nitrocellulose, Nitroglycerin, Nitroglycerine, Nitrometan, Nitrostärkelse, Nonel, Not-So-Jolly Roger, Nuclear, Offer, offshore haven, Orättvisa, otryggt barn, Pannkakor, parallell computing, paramilitary, Parliament, Pedofil, Pentyl, Peroxyacetone, PETN, Picric acid, Pikrinsyra, PKE, PKI, PKK, PLO, plutonium centrifuges, Plutonium, politik, Potassium chlorate, President, Primär, Prostitution, Punktskatt, Pyrodex, RDX, RDX, Regeringen, Relatives, Retaliation, Revolution, riksbanken, Riksdagen, Riksdagshuset, Rosetta, RSA, räntespekulation, Rättigheter, Rättvisa, Sagerska, Sanningen, Sarin, securitas, Sekundär, Semtex, Sex, sexbomb, Shampoo, shoe bomb, Självmordsbombare, Skans, Skatteflykt, Skatterevision, Skattmasen, skatteplanering, skatteupplägg, Skjuta, Slottet, smutsig bomb, Smörja, social engineering, ssg, Stasi, Statskupp, statsminister, Subway, Suicide bomb, Supercomputer, Surströmming, Svarta September, Sweden, Säkerhetskontroll, Säpo, säpo, Sönderfallshastighet, t1amo, Taiwan, Tandkräm, Terrordåd, test tubes, Thermite, Tibet, TNP, Torped, Trafficing, Train, Trinitrophenol, Trotyl, Tungmetallazid, Turban, Tvätta, Tändhatt, UPK, Upphovsrättstaliban, Uppror, Uppstoppad nallebjörn, Uppvaknande, Utnyttja, Uzi, Wa `Alaykum As-Salām, Walk like an Egyptian, Vattenverk, wedding cake, wedding preparations, Wedding, Virgin Islands, Våldtäkt, Väpnad, värdetransport, Väteperoxid, yee-haa!, Yippie-Ki-Yay, motherfucker, Yttrandefrihet, Ödeläggelse, Övervakning,
---
له الارهاب لسلام عليكم إرهاب مخرب القاعدة اسامة بن لادن فلسطين يوم الأرض غزة جرائم حرب الله سلام عليكم وعليكم السلام كلاشنكوف مولوتوف قنبلة يدوية دبابة جاسوس عميل الخلافة جهاد مجاهدين ثورة حتى النصر فتح حماس متفجرات ديناميت إنشاء الله لاجئ فلسطيني حق العودة الله أكبر غصن الزيتون عوزي دبابة إضطهاد خراب اللواءات فطائر كتائب شهداء الأقص الدول الاسكندنافي قنبلة مجلس الشعب

Via Alexander Sofroniou hittar jag en liknande lista, samt tips på hur man kan lägga in den som osynlig text längst ned i sina mail:

Terrorism terror bomb bombhot bom threat narkotika drugs nordkorea north korea kuba cuba Al-Qaeda Saddam Hussein islamism koranen Qur'an DDR erik Honecher Manfred Gerlach Lothar de Maizière Auschwitz Birkenau zionistic ockupation government ZOG imperialism imperialisterna imperialistsvin kapitalistlakejer spränga blow up bombdåd riksdagshuset alternativ alternative Usama Bin Laden Kim Il Sung Kim Jong Il Syrien Syria USA destroy capitalism krossa kapitalism Iran Irak Iraq Hugo Chavez Che Gueavara kpml(r) kommunistiska förbundet communism communist kommunism kommunist nazism nazist nazi nynazist neo nazist nationalist nationaldemokraterna lasermannen John Ausonius Malexander sverigedemokraterna AFA anti fascism fascist Mao Hitler Franco Mussolini kamp Mein Kampf vapen weapon kulspruta Kalasjnikov AK-4 AK-5 Bader Meinhof Ulrike Schakalen Fidel Castro Lenin Stalin Honnecher leninism stalinism marxism marxist marxistleninist Juche Pyongyang Kampuchea Idi Amin bomba Ambassad bomb embassy Muhammed koranen fundamentalist fundamentalism renlärig renrasig raskamp rashygien race Frank Baude kfml kpml Vitryssland Belarus Palestina Palestine Hamas Egypt Egypten fis patriot patriotisk patriotic nationalist nationalistic national front 14 orden 14 words fourteen words Sieg Heil fight kamp Teheran Albanien Albania Aby Sayyaf Tanzim Qa'idat al-Jihad fi Bilad al-Rafidayn Ansar al-Sunna Armed Islamic Group Asbat al-Ansar Egyptian Islamic Jihad Izz al-Din al-Qassam Brigades Hizbollah Hizballah The Islamic Army of Aden Islamic movement Jaish-e-Mohammed PKK Jamiat ul-Ansar Jemaah Islamiyah Lashkar i Jhangvi Lashkar-e-Tayyiba Palestinian Islamic Jihad Salafist Group for Call and Combat Kurdistan Workers Party al-Qa'ida Afghanistan Pakistan Charles Manson Timothy McVeigh Adam Yahiye Gadahn Abdelkarim Hussein Mohamed Al-Nasser Abdullah Ahmed Abdullah Ayman Al-Zawahiri Ali Atwa Anas Al-Liby Fazul Abdullah Mohammed Hasan Izz-Al-Din Ahmed Mohammed Hamed Ali Jaber A. Elbaneh Sheikh Ahmed Salim Swedan Abdul Rahman Yasin Fahid Mohammed Ally Msalam Ahmad Ibrahim Al-Mughassil Ali Saed Bin Ali El-Hoorie Saif Al-Adel Ibrahim Salih Mohammed Al-Yacoub Ramadan Abdullah Mohammad Shallah Abd Al Aziz Awda IIsnilon Totoni Hapilon Mohammed Ali Hamadei Jamel Ahmed Mohammed Ali Al-Badawi Barakhat Guantanamo counterterrorism mjältbrand Anthrax Allah Moské Mosque Mujahedin.

Ps. FRA kommer arbeta med cirka en kvarts miljon sökord i sina datorers fisknät, så det finns alltså all anledning i världen för kreativa språkbegåvade människor att utöka listorna så mycket som bara går. Endast fantasin sätter gränser. Eller för att citera en före detta svensk riksbankschef: "The sky is the limit". Ds.


Andra skriver intressant om en gåva till FRA och Sveriges alla IT-kunniga ungdomar, FRA.

Vilket material är FRA ute efter?

Det går att driva två linjer i frågan om FRA-lagen.

Den första säger att propositionen är principiellt felaktig, eftersom vare sig FRA eller någon annan av riksdagen och/eller regeringen utsedd myndighet har rätt att spana i trådbunden internettrafik i Sverige.

Den linjen och åtföljande politiska kritiken är klar, redig och lätt att begripa.

Den andra linjen är lite mer komplicerad. Den säger nämligen att staten har olika skäl, intressen och därmed också rätt att bedriva underrättelseverksamhet, vilket jag diskuterade i det här inlägget. Om man, vilket bevisligen en mycket stor majoritet av ledamöterna i riksdagen gör, anser att vi även fortsättningsvis ska ha en både militär och civil signalspaning i underrättelsesyfte så blir bilden genast lite mer komplicerad.

Vad är det FRA och underrättelsepersonalen är ute efter, rent konkret? I mitt förra inlägg visade jag på problemet för de i Sverige bosatta politiska flyktingar, vars verksamhet och telekommunikationer uppfyller samtliga krav som FRA-lagen ställer upp, på objekt som det får spanas på.

Men finns det någonting mer som FRA är ute efter? Svaret är ett självklart ja. Men problemet är att i samband med voteringen i riksdagen om lagförslaget så kan liksom inte FRA öppna alla sina böcker och visa hur de arbetar, eftersom deras verksamhet per definition måste ske i det fördålda om den ska vara framgångsrik. Det är i dagsläget rimligtvis oerhört frusterande för FRA:s chefer att inte kunna delta i debatten för att berätta om hur de arbetar i praktiken.

FRA har naturligtvis sina ögon och öron riktade österut även efter Sovjetunionens fall. Men nu handlar det inte primärt om sovjetiska radarstationer och militärövningar som ska övervakas, utan i mycket större utsträckning politiskt och ekonomiskt - men också militärt - intressant underrättelsematerial som tickar ut från det forna Sovjet. Och den här gången i internetkablar istället för i etern i form av militära radio- och radarvågor. Material som alltså kan vara högintressant och mycket värdefullt på den internationella bytesmarknaden där också självklart svenska underrättelsetjänster agerar.

Och det är alltså här som det centrala skälet återfinns till varför FRA-lagen behövs. Det är nämligen som så att stora delar av Rysslands internettrafik västerut passerar genom Sverige. Och då i synnerhet nattetid när det finns mycket ledig kapacitet i det svenska nätet. Enligt uppgift till tidningen Computer Sweden går så pass stor del som 80 procent av internettrafiken från Östblocket och västra Ryssland till Europa och USA via svenska kablar som ägs av Teliasonera International Carrier.

I denna enorma mängd internettrafik från Ryssland finns det naturligtvis stora mängder godis för svensk underrättelsetjänst. Inte tu tal om annat. Och det är därför som FRA kommer arbeta med bortåt en kvarts miljon sökparametrar som dessutom kontinuerligt förändras, enligt vad FRA:s generaldirektör Ingvar Åkesson uppgav vid en utfrågning (se bilaga fem) i riksdagen i fjol. De vill alltså i praktiken få lagstöd för att sänka ned 250.000 metkrokar i den ryska internettrafiken som passerar Sverige på sin väg västerut. Det är det som FRA-lagen och debatten om FRA-lagen egentligen borde handla om.

Om riksdagsledamöterna förmådde tala klarspråk om detta, och vänta på den sittande grundlagsutredningen som snart levererar sitt betänkande där integritetsaspekten berörs, skulle antagligen debatten kunna hyfsas bra många snäpp. Då skulle antagligen också ett smalare och vassare (för att tala centerspråk) lagförslag kunna läggas på riksdagens bord. Ett lagförslag som riksdagsmajoriteten antagligen skulle ha lättare att vinna gehör för.

Varför så inte sker, är för mig svårförståeligt. Antagligen handlar det som så ofta annars i politiken om en kombination av slumpmässiga faktorer (i det här fallet en svensk politisk bloggosfär som är pissed off) och politisk prestige och ett konstruerat behov av att visa styrka och beslutskompetens från regeringens sida.

Ps. Läs också vad den före detta FRA-anställda akademiledamoten Peter Englund skriver om FRA-lagen på sin blogg. Ds.


Andra skriver intressant om FRA, FRA-lagen, spioner.

Syriska UD gläds över FRA-lagen

Låt mig säga åtta ord om återremissen i FRA-frågan: Vem tror ni går på den finten, egentligen?

Jag har själv suttit i ett antal beslutande församlingar under mina tio år i politiken, och i den här frågan det är definitivt skillnad på ett avslag och en återremiss, oavsett vilka vackra ord om förstärkt integritet som kommer över försvarsministerns och försvarsutskottets moderata ordförandes läppar.

En liten vädjan till Sveriges riksdagsledamöter:

Innan ni låter en ålderstigen byråkrati i jakt på nya arbetsuppgifter få exakt det den vill ha, utan att ni har haft orken och modet att säga nej och istället i grunden fundera igenom frågan, tycker jag att ni ska läsa följande:

Frilansjournalisten Nuri Kinos dagsaktuella rapport från en gränspostering vid den Syriska gränsen, men också Syriens utrikesdepartement, om Syriska UD:s syn på den svenska FRA-lagen.

Om vådan för en vanlig medborgare som har rent mjöl i påsen, eller har hon verkligen det?

Sen sätter ni er ner och tänker ett varv till. Det är allt jag begär.

Ps. All heder till de centerpartistiska unga riksdagsledamöterna Fredrick Federley och Annie Johansson och den unga moderaten Karl Sigfrid som vågade stå upp, trots att hela det borgerliga politiska etablissemanget med partiledarna och gruppledarna i spetsen satte sig på dem med hela sin tyngd. Ds.


Andra skriver intressant om FRA, FRA-lagen, källskydd.

Vilka hot ska FRA identifiera?

Efter att ha avnjutit en eftermiddag framför SVT24 med åtföljande intensiva riksdagsdebatt om Försvarets Radioanstalt (FRA), känns det som om det vore på sin plats med ett par klarlägganden. Vad menar egentligen FRA-lagens förespråkare när de talar om att FRA ska arbeta med att identifiera utländska hotbilder mot svensk trupp stationerad utomlands?

Vad det handlar om är svensk underrättelsetjänst ska filtrera fram lämpliga bytesvaror för att ha någonting att köpslå med, och erbjuda, när svenska underrättelsemän träffar sina utländska kollegor för att idka byteshandel med olika slags information som kan vara av intresse för branschkollegan från ett annat land.

Svenska och utländska underrättelsetjänster byter systematiskt och regelbundet informationer med varandra. Det är via den byteshandeln som vi eventuellt kan komma över information som hjälper oss att identifiera hot mot svenska trupper utomlands. För ingen nykter människa tror väl på fullt allvar att talibanska upprorsmakare stationerade i södra Afghanistan och i gränszonen mellan Afghanistan och Pakistan sitter och mejlar okrypterade bakhållsplaner - över svenska mejlservrar - riktade mot svensk trupp stationerad i norra Afghanistan?

Alltså kan vi ugtå från att sådan information, om den föreligger, finns hos andra länders underrättelsetjänster baserade på betydligt mer centrala positioner nära och i Afghanistan. Och det är den som vi vill komma över genom byteshandel.

Vad har vi då att erbjuda i gengäld för att komma över sådan information? Jo, primärt information om politiska flyktingar boendes i Sverige, som de regimer som de har flytt ifrån fortfarande ser som ett hot på grund av att flyktingarna eventuellt är fortsatt politiskt aktiva i hemlandet på något sätt, fast nu med Sverige som bas.

Det är dessa flyktingars liv och leverne som vi primärt har att köpslå med, ingenting annat. (Jo, egentligen har vi det. Jag har skrivit om det i ett påföljande inlägg, men i den här artikeln ville jag medvetet vara skarpt polemisk.) Förr i tiden, på den gamla goda Sovjettiden hade vi däremot det. Då kunde nämligen FRA via traditionell signalspaning i etern kartlägga delar av Öststaternas nordvästra flankförsvar, t ex i form av kartläggning av det ryska luft- och radarförsvaret i de baltiska staterna.

Den sortens information var Natoländer som USA och England mycket intresserade av, eftersom de med hjälp av den kunde planera bästa möjliga inflygningsvägar in i Ryssland för Natos strategiska kärnvapenbestyckade bombflyg baserade i Västeuropa från baser i bland annat England.

Det är alltså den här sortens underrättelsinformation och utbyten vi talar om. Då handlade det om sovjetiska radaranläggningar. Nu handlar det om politiskt aktiva flyktingar som kan vara ett hot mot de diktaturer de har tvingats fly ifrån.

Och som vanligt handlar det för beslutsfattarna i riksdagen att väga olika intressen mot varandra. Flyktingars integritet mot svensk utlandstrupps trygghet. Alla svenska privatpersoners rätt till ett insynsskyddat privatliv, mot behovet hos svenska underrättelsemän att få värdefulla bytesvaror i sina händer när de ger sig ut på den internationella marknaden för att shoppa information som kan skydda svenska soldater i Afghanistan och Tchad.

Ingen lätt avvägning. Jag avundas dem inte.


Andra skriver intressant om FRA, FRA-lagen, spioner.

Varför Falkvinge och Swartz borde bli årets lobbyister

Roade mig att med hjälp av bloggsökverktyget knuff plocka fram följande trendgraf över fyra aktuella ämnen som har diskuterats i den svenska bloggosfären den senaste tiden.

Om unga borgerliga, liberala riksdagsledamöterna som är personvalda, eller sitter på ett starkt personligt mandat i riksdagen, som till exempel Birgitta Ohlsson, Fredrick Federley, Annie Johansson, Henrik von Sydow, Tomas Tobé och Fredrik Schulte inte tar intryck av det här är de modiga, mycket modiga.

Om jag vore i deras kläder skulle i alla fall inte jag våga gå emot den här opinionen, om jag hade någon som helst ambition att bli omvald om två år.

Fast det är klart, å andra sidan kan det ju vara jag som missuppfattade lektionerna i samhällskunskap i högstadiet? För som det sistnämnda exemplet på en riksdagsledamot, Fredrik Schulte, förklarar i Aftonbladet:

"Det är viktigt att riksdagen har regeringens förtroende i säkerhetspolitiska frågor."

Naturligtvis har Schulte rätt, för hur skulle det se ut här i världen om inte riksdagen hade regeringens förtroende i viktiga politiska frågor?


Andra skriver intressant om FRA-lagen, bloggosfären, personval.

Falkvinge, Swartz, Lago och Abele - årets lobbyister

Branschtidningen Resumé utser varje år sedan några år tillbaka en person till årets lobbyist.

Inför det avgörande beslutet om vem som vinner brukar en jury sålla fram tre personer som går till final, där den slutliga vinnaren förra året utsågs genom mentometeromröstning bland besökarna på prisutdelningen i konserthuset i Stockholm.

I år ser det hela lite annorlunda ut, då Resumé utser årets lobbyist den 10 juli i samband med de dagliga tv-sändningar som redaktionen genomför i Axess Television från Almedalsveckan på Gotland.

Men Offentliga Affärer kan redan nu presentera de självklara finalisterna i årets tävling. Det finns nämligen fyra opinionsbildare som har stuckit ut i mängden år 2008 på ett sätt som inga andra:

Anton Abele, för sitt facebookupprop mot gatuvåldet. Han har för övrigt redan tilldelats titeln årets kommunikationsinsats av rekryteringsföretaget Hammer & Hanborg.

Anders Lago, för sin kamp för att förändra det svenska flyktingmottagandet som kröntes när han i sin roll som kommunstyrelsens ordförande i Södertälje bjöds in till en utfrågning i USA:s kongress, och samma dag lyckades toppa dagstidningen Washington Post med ett långt reportage om Irakflyktingarna som kommit till Södertälje.

Rick Falkvinge och Oscar Swartz, för sin fenomenala förmåga att med kraft, envishet och uthållighet driva fram ett blogguppror mot FRA-lagen som i sin tur fått upp de traditionella nyhetsredaktionera på banan, men också drivit fram en djup splittring och kris i flera borgerliga partiers riksdagsgrupper, och därmed för första gången visat vilken reell makt den politiska bloggosfären besitter i Sverige.

Om någon annan än de här fyra personerna, eller någon annan som kan hänföras till dessa kampanjer, vinner så lovar jag att om inte bokstavligt så i alla fall bildligt talat göra med Resumés chefredaktör Viggo Cavling som Jan Guillou ville göra med chefredaktören på Svensk Damtidning, när den tidningen hårdbevakade Jans skilsmässa för några år sedan. Då löd nämligen ett klassikt löp från Aftonbladet:

Jan Guillou:
Jag vill urinera på Agneta von Schinkels skrivbord


Andra skriver intressant om årets lobbyist, Resumé, gatuvåldet, Södertälje, FRA-lagen, bloggosfären.

Sveriges Ann Coulter står upp i kampen för FRA-lagen

Offentliga Affärers avdelning för bevakning av kriget mot terrorismen gläds efter att ha läst följande blogginlägg om FRA-lagen av Sveriges Ann Coulter - den moderata riksdagsledamoten Anna König Jerlmyr.

När det väl gäller, som till exempel när den amerikanska tortyren i Abu Greib-fängelset avslöjades, eller när en massiv opinion från världens alla MR-organisationer kritiserar terroristfängelset på Guantanamo, visar det sig vilka som verkligen står upp i kampen mot terrorismen.


Och Sveriges Ann Coulter får definitivt räknas dit efter det glädjande beskedet om att hon inte låter sin liberala ideologi stå i vägen för det kraftfulla redskap som de svenska underrättelse- och säkerhetstjänsterna vill få tillgång till i kriget mot terrorismen.

På samma sätt som Ann Coulter tydligt och utan att darra på rösten står upp i debatten till försvar för den amerikanska statens rätt att tortera terrorister, både bevisade sådana och misstänkta sådana, är det självklart att Sveriges Ann Coulter - Anna König Jerlmyr - ska stå upp till försvar för statens rätt att övervaka samtliga medborgares, både misstänkta och icke misstänkta, telekommunikationer:

"Det gör att jag inte utesluter att det kan ske attacker mot vårt land och att vi måste skydda svenska intressen mot detta", skriver Ann Coulter klokt i sitt försvar för den hårt kritiserade FRA-lagen.

Det är när kriget väl har brutit ut som det visar sig vilka det är som står pall. Och då handlar det också om att lösa uppgiften, som alla som har gjort lumpen mycket väl vet, oavsett vilken väg som leder till lösningen av uppgiften.

För att återigen citera Ann Coulters egna ord:

"Bör risken för enskilda tjänstemäns missbruk av befogenheter leda till att vi helt förbjuder signalspaning och underrättelsetjänst? Jag anser inte det."

Offentliga Affärer hoppas att de moderata väljare som personröstar minns vem som vågade stå upp, när de återigen ska kryssa en riksdagsledamot på valdagen 2010.


Andra skriver intressant om Ann Coulter, Anna König Jerlmyr, FRA-lagen.

Almedalsbloggen hårdsatsar efter omgörning

Hobbyprojektet Almedalsbloggen har växt ur barnkläderna. Inför årets gotländska politikervecka har sajten genomgått en total omgörning, trummat ihop en redaktion på 18 personer inklusive fotograf och sålt reklam för över 100.000 kronor.

- Jag sålde slut på nästan all vår reklamplats på fyra timmar, så jag undrar egentligen om vi inte sålt oss lite för billigt. Efter den här veckan tror jag all vår annonsplats är slutsåld, säger den (s)-märkta bloggaren Magnus Ljungkvist, en av de ledande personerna bakom Almedalsbloggen.

Vilka har köpt banners och annonser hos er?

- Det är organisationer och företag som arrangerar seminarier under veckan och som vill synas hos oss. Vi har redan ett inarbetat varumärke och därför var det också lätt att sälja in oss till reklamköparna.

Från början drevs Almedalsbloggen.se som ett gemensamt hobbyprojekt av de båda bloggarna och regelbundna Almedalsbesökarna Magnus Ljungkvist och Jonas Morian. Men inför årets vecka bestämde de sig för att skala upp ordentlig, även om arbetet fortfarande sker på ideell basis.

- Intäkterna går framförallt till att täcka kostnaderna för redaktionens boende och uppehälle under veckan. Ingen som arbetar åt oss ska behöva betala något för det, säger Magnus Ljungkvist som till vardags arbetar som pressekreterare åt socialdemokraterna i landstinget i Stockholm.

- Vi har gjort om bloggen helt och hållet. Nu är den uppbyggd mer efter traditionellt webbtidningssnitt, där vi till skillnad från en vanlig blogg kan välja vilka artiklar vi ska toppa med och hur länge de ska toppa sajten. Vi har också lagt in en mikroblogg i högerspalten, där hela redaktionen kan sms:a in korta texter som publiceras direkt.

I redaktionen ingår enligt Magnus Ljungkvist både professionella journalister och skribenter, men också folk från pr-svängen. Till exempel ska varje politikertal recenseras och kommenteras av statsvetaren och pr-konsulten Stig-Björn Ljunggren från vänster, och pr-konsulten och dokumentärfilmaren Martin Borgs från höger. Den socialdemokratiska professorn i statsvetenskap, Ulf Bjereld, ska också skriva artiklar. Från akademiskt folkpartihåll har bloggaren, nationalekonomen och författaren Andreas Bergh anslutit.

Bland de yrkesverksamma journalister som arbetar i redaktionen återfinns frilansreportern Cecilia Garme, som redan förra året skrev för bloggen, men också SvT-programledaren Victor Bernhardtz och frilansaren Erika Augustinsson samt ledarskribenterna Per Gudmundson på SvD och Stina Morian från Liberala Nyhetsbyrån.

Enligt vad Offentliga Affärer erfar kommer eventuellt också ett redaktionellt samarbete med tidningen Fokus ske i någon form under veckan, och då i Fokus särskilda Almedalsnummer som delas ut i Visby under veckan.

- Vi anordnar också tillsammans med pr-byrån Strandberg och Haage en ordentligt fest på onsdagskvällen, efter Göran Hägglunds tal. Så då räknar vi med att både konkurrera ut Lars Adaktussons utfrågning och Resumés event.

Varför har ni valt en rosa färg på bloggen som leder tankarna till tidningen Amelia?

- Det är ett mycket medvetet val som helt och hållet är en hyllning till Victor Bernhardtz, säger Jonas Morian, som under resten av året arbetar med press och information på Forum för Levande Historia.

- Skämt åsido, vi ville välja en signalfärg på bloggen som inte är partipolitiskt anstruken.

Vilka besökssiffror räknar ni med?

- Vi ligger på ungefär cirka 2.000 besökare per dag under själva veckan, säger Magnus Ljungkvist.


Andra skriver intressant om Almedalsbloggen, Almedalen.

Republikansk toppolitiker drev ut djävulen ur ung kvinna

"Djävulen hade med det hela att göra, en insikt som förstärktes då hon reagerade aggressivt på böner och korstecken".

Och med det här avslöjandet så var det 36-åriga unga republikanska stjärnskottet, Louisiana-guvernören Bobby Jindal, avförd från listan över John McCains möjliga vicepresidentkandidater. USA-bloggaren Tobias Levander redgör för vad som hänt.

Som sagt var. Missa inte den här veckans mest obskyra läsning:

"Though she had not said anything, I knew something was wrong."

Ps. Den här valkampanjen börjar alltmer påminna om inledningen till filmen Ghostbusters. Jag har sagt det förr, och säger det igen. Järtecknen hopar sig, ett efter ett! Ds.


Andra skriver intressant om presidentvalet, John McCain, Bobby Jindal.

Fem skäl till varför Clinton förlorade

På den här bloggen har jag skrivit ett antal gånger sedan mitten på februari att Hillary Clinton skulle förlora, och att det inte rådde någon som helst tvekan om det. Men ibland är det nyttigt att vila lite på hanen innan en eftervalsanalys görs. Och därför har jag väntat med att sammanfatta de viktigaste lärdomarna bakom Clintons nederlag i 2008 års demokratiska primärval.

1. Den enskilt viktigaste förklaringen bakom hennes förlust finns i det budskap hon gick till val på: Erfarenhet – redo från dag ett. Det år då den amerikanska väljarkåren mer än någonting annat längtar efter förändring och förnyelse och ett brott med den starkt konfrontativa kultur som har styrt politikerna i Washington ända sedan mellanårsvalet 1996, valde istället HRC att gå till val på i princip rakt motsatt budskap. Det hela blir ännu mer ironiskt med tanke på att Hillary Clinton har varit en förändringsagent som har arbetat för politisk förändring och förnyelse ända sedan hon började arbeta med politik i unga år tillsammans med Bill Clinton.

2. Hon underskattade sin motståndare. Man får aldrig någonsin underskatta sin motståndare i politiken, och det gjorde strategerna bakom HRC med pr-konsulten Mark Penn i spetsen. De utgick från att de skulle vinna primärvalet i ett tidigt skede, genom att vinna de stora delstaterna. Efter supertisdagen hade de vare sig planering, organisation, strategi eller pengar för att fortsatta kampanjen.
På samma gång valde Barack Obamas kampanj en smart strategi där de tog fajten i nästan samtliga 54 primärval och nomineringsmöten. I synnerhet riktade de in sig på nomineringsmöten i mindre delstater och valkretsar, vilket gjorde att de knaprade in en i praktiken ointaglig ledning delegat för delegat, samtidigt som HRC:s strateg Mark Penn istället trodde att de till exempel kunde vinna genom att satsa hårt på Kalifornien och därmed ro hem samtliga delegater därifrån, trots att Kaliforniens delegater i det demokratiska primärvalet också de fördelas enligt en proportionell modell.

3. Hillary Clintons kampanjorganisation drev 1992 års valkampanj en gång till, trots att vi skriver år 2008 i kalendern. Vilken revolutionerade möjlighet internet innebär för politiska kampanjmakare att organisera och mobilisera tusentals och åter tusentals anhängare, aktivister och donatorer över hela USA förstod Barack Obama och hans närmaste rådgivare. Hillary och Bill Clinton förstod det inte, i alla fall inte förrän det var försent. Barack Obama och hans kampanjstrateg David Axelrod drog nyttiga lärdomar av demokraternas primärval 2004, då Howard Dean visade vad internet var i stånd att göra för en politisk kampanj. Dessa tydliga indikationer valde HRC och Mark Penn att ignorera. Att underskatta förändring i omvärlden och slarva med omvärldsbevakningen kan alltså stå även politiska kampanjmakare dyrt.

4. Barack Obama vann striden om partiets alla outsiders. Men tvärtemot vad alla trodde vann också Obama striden om partiets insiders. Till exempel var valet av Howard Dean som demokraternas partiordförande ett tydligt tecken på det, då han aldrig någonsin tillhört Clintonfalangen i partiet. Och han bidade under hela primärvalet sin tid i stillhet för att klippa till mot Clintons så fort han fick chansen. Och när han väl gavs just den chansen, tog han den också.
Valet av Nancy Pelosi som demokraternas gruppledare och ordförande i kongressens representanthus efter demokraternas seger i mellanvalsåret 2006 var också ett tecken på att Clintons tappat makten över partiet. Inte heller hon tillhör nämligen de så kallade FOB – friends of Bill, vilket tydligt visade sig under senare halvan av primärvalet.
Därmed var det inte alls givet att Hillary och Bill Clinton skulle lyckas med att piska in superdelegaterna i sin fålla, vilket de båda ändå utgick från när de lade upp strategin för primärvalet.

5. Sättet som Hillary Clinton valde att driva kampanj nästan från och med dag ett, då både hon och Bill och deras närmaste medarbetare spelade ut raskortet rätt så öppet och brutalt mot Barack Obama, slog till slut tillbaka mot Hillarys kampanj. Inte för att hon var kvinna, utan för att hon medvetet valde att driva en kampanj med rasistiska undertoner mot en svart partivän. Jämför med hur Barack Obama tydligt INTE spelade ut könsfrågan mot Hillary Clinton, vilket han skulle kunna ha gjort om han hade velat det.

Ps. Att Hillary Clinton var kvinna och Barack Obama man hade alltså inget med valförlusten att göra, oavsett vad en del svenska kommentatorer skrivit i sina analyser. Ds.


Andra skriver intressant om presidentvalet, Hillary Clinton, Barack Obama.