Talande T-shirts

Hillary Clinton väcker starka känslor i den politiskt konservativa delen av USA. Ett tydligt exempel på hur kampanjen mot Clintons kommer se ut i höst om hon blir det demokratiska partiets presidentkandidat är dessa t-shirts som redan säljs via konservativa sajter. En försiktig gissning är detta bara är början.

Andra skriver intressant om presidentvalet, Hillary Clinton.

Har tv-reklamen spelat ut sin roll?

Barack Obamas seger i primärvalet i South Carolina har fått hans anhängare att lätta på lädret. Under januari månad drog han in sammanlagt 32 miljoner dollar, rapporterar nyhetsbyrån Bloomberg. Därmed har Obama slagit insamlingsrekord för januari månad under ett presidentvalsår enligt övervakningsmyndigheten Federal Election Commission. Enligt Obamas kampanjchef David Plouffe har Obama räknat hem ekonomiska bidrag från 170 000 nya bidragsgivare under samma månad. Dessutom kan hela den insamlade summan på 32 miljoner dollar spenderas i primärvalskampanjen, vilket inte alltid är fallet. Som jämförelse kan nämnas att preident Bush drog in 12,8 miljoner dollar under januari i återvalskampanjen år 2004.

Varför är då det viktigt? Jo, helt enkelt för att det är dyrt att driva en presidentvalskampanj i USA. Under den så kallade supertisdagen den 5 fabruari då demokraterna genomför val i 22 delstater, och republikanerna i 21 delstater under en och samma dag spelar tv-reklamen en helt annan roll än vad den gjorde under de inledande primärvalen i Iowa och New Hampshire, eftersom kandidaterna omöjligt hinner med att besöka och träffa folk i delstaterna på samma sätt som de gjorde under de två första valen.

(Att som tidningen Fokus hävda att det genomförs val i 24 delstater den 5 febaruari är förvisso korrekt i teorin, men inte helt med sanningen överensstämmande eftersom demokraterna och republikanerna inte riktigt genomför val i samma delstater den dagen).

Och tv-reklam är dyrt, i synnerhet i stora delstater som Kalifornien och New York. Under supertisdagen kostar till exempel en enda reklamfilm som täcker samtliga aktuella delstater 16 miljoner dollar. Och då gäller det att antingen ha en riktigt fet kampanjkassa, eller att de olika kampanjstrategerna gör smarta reklamköp som träffar rätt istället för brett.

Även om Obama har dragit in en rekordstor summa i bidrag den senaste månaden är det egentligen bara republikanen Mitt Romney som har råd att dra på sig de stora spenderbyxorna. Och det har han tack vare sin ansenliga privata förmögenhet. Han satsade till exempel 2,4 miljoner dollar på tv-reklam enbart i Iowa.

Men kanske är det så att tv-reklamen inte längre spelar samma centrala roll för kampanjerna och kandidaterna som den gjorde under 1980- och 1990-talen? Det hävdar i alla fall Bushs legendariska strateg Karl Rove i en artikel i Wall Street Journal den 31 januari betitlad "politikens nya regler".

"Att vara först och störst med mest reklam betyder inte alls lika mycket längre. Kampanjerna har vid den här tidpunkten varit så intensiva, långa och inriktade på personliga möten att folk - särskilt i de tidiga delstaterna - skaffat sig en åsikt som är svår att ändra genom tidiga och stora reklamköp", skriver Karl Rove.

I en analys av de inledande primärvalen konstaterar han att andra kanaler som personliga möten och information från sociala nätverk samt alternativa mediekanaler som internet, pratradio och lokal pressbevakning spelat en betydligt större roll än tv-reklamen.

Följdaktligen är inte längre strategen som ansvarar för tv-reklam den viktigaste personen i kampanjstaben fortsätter Rove. Istället hamnar kommunikationschefen och presstalesmannen i fokus på ett annat sätt än tidigare:

"Det är internetåldern, kabel-tv, YouTube, flera nyhetscykler under en och samma dag och behovet av snabba och direkta svar. Reklam och reklammakare är fortfarande en vital del - men inte alls på samma sätt som de var för bara några år sedan."


Andra skriver intressant om presidentvalet, tv-reklam, Barack Obama.

Historiens dyraste delegat?

Rudy Giuliani fick efter primärvalet i Florida en (1) delegat till sommarens republikanska partikonvent. Den delegaten kostade honom i runda slängar 50 miljoner dollar. Undrar om inte det är USAs dyraste konventdelegat någonsin?

Andra skriver intressant om presidentvalet, Rudy Giuliani.

Därför vann McCain i Florida

Han har setts som den opålitiligaste republikanen. En kandidat som stöter bort väljarna i den hårda republikanska basen samtidigt som han flörtar med demokraterna i kongressen. Men efter segern i Florida gäller inte den bilden längre.

Som bland annat Dick Erixon förtjänstfullt diskuterat med läsare på sin blogg så är inte McCain en given republikansk kandidat. Han har innan valet i Florida ansetts vinna enbart tack vare att oberoende väljare fått rösta i de republikanska primärvalen. Och eftersom tisdagens val enbart tillät registrerade republikanska väljare att rösta skulle McCains framgångssaga få ett abrupt slut. Men så blev inte fallet.

Varför vann John McCain? Vilka republikaner är det han attraherar? CNNs vallokalsundersökning ger en rad ledtrådar. Men den viktigaste handlar nog om president Bush.
Som Jay Cost på Realclearpolitics konstaterar så röstade en förkrossande majoritet av de väljare som är missnöjda med Bush på McCain, medan enbart en knapp majoritet av de som i stort sett är nöjda med Bush röstade på Mitt Romney, tvåan i Florida, istället för på McCain. 68 procent av republikanerna i Florida är nöjda med Bush medan 32 procent är missnöjda. Av de som är nöjda med Bush röstade 35 procent på Romney och 28 procent på McCain. I den Bushkritiska delen röstade dock hela 20 procentenheter fler väljare på McCain än Romney.

Den andra faktorn bakom McCains seger verkar vara ekonomin. Trots att McCain tidigare har setts som en opålitlig republikan i ekonomiska frågor genom sitt motstånd mot Bushs ofinaniserade skattesänkningar kan han ha lyckats vända det till sin fördel. Vallokalundersökningen visar att 38 procent för vilka ekonomin är den viktigaste frågan gick till McCain medan 32 av dem föredrog Mitt Romney. Detta trots att Romney har gjort ekonomin till profilfråga medan McCain satsat på kriget mot terrorismen som sin grej. Romneys bakgrund som framgångsrik affärsman verkar alltså inte riktigt nå ända fram. Romney vann bland väljare som tjänar över 50 000 dollar/år, medan McCain vann de som tjänar mindre.

Den tredje faktorn som förklarar valutgången handlar om valbarhet. 12 procent fler väljare anser McCain valbar jämfört med Romney. Och det har historiskt sett visat sig finnas en stor samstämmighet mellan hur valbar en kandidat anses vara i de amerikanska väljarna ögon, och vem de till slut röstar på när de står vid valurnan.

Andra skriver intressant om presidentvalet, John McCain, Mitt Romney.

Konservativa radiopratare valets förlorare?

Radioprofilerna Rush Limbaugh och Sean Hannity med flera är de stora förlorarna i det amerikanska presidentvalet. I alla fall att döma av resultatet i det republikanska primärvalet i South Carolina och opinionsundersökningarna inför tisdagens val i Florida. Den oväntade slutsatsen kommer från författaren och filmkritikern Michel Medved, som själv är en konservativ profil i amerikansk politisk pratradio (talk radio).

I sin blogg på den konservativa politiska sajten Townhall.com analyserar Michael Medved utgången av det republikanska primärvalet i South Carolina, där John McCain segrade med 33 procent av rösterna.

"Den stora förloraren i South Carolina var faktiskt pratradion: ett medium som omisskännligt kollapsatt sett till genomslag, påverkan och trovärdighet på grund av dess hysteriska och endimensionella inblandning i det republikanska partiets nomineringsstrid", skriver Medved.

Han konstaterar att ett drygt trettiotal högprofilerade konservativa radiopratare med dominanten Rush Limbaugh i spetsen alla oavbrutet pumpade ut ett och samma budskap månaden innan valet i South Carolina. Kärnan i budskapet syftade till att demonisera de republikanska presidentkandidaterna John McCain och Mike Huckabee och sänka deras trovärdighet hos de republikanska väljarna inför primärvalet den 19 januari. Anledningen var att de båda kandidaterna inte var "trovärdiga konservativa" enligt radiopratarnas bedömning.

"För en månad sedan lanserade den arga högern en slogan om att Mike Huckabee är en "pro-life liberal." Och efter McCains övertygande seger i New Hampshire, pumpade de ut mantrat att Arizonasenatorn (vars omröstningsprotokoll i senaten gett honom 83 procent i betyg av american conservative union) är en "pro-war liberal".

Och vad blev då resultatet av den mer eller mindre samordade radiokampanjen? Jo, att McCain segrade som tidigare nämnts och att Mike Huckabee klev fram som stark tvåa med 30 procent av rösterna. Samtidigt fick radiopratarnas båda älsklingar Mitt Romney och Fred Thompson sammanlagt 31 pocent av rösterna. Alltså ett svidande underbetyg till de konservativa radiopratarnas förmåga att trumma ihop republikanska röster till "sina" kandidater.

Som om nederlaget i sig själv inte varit nog, kan inte heller vallokalsundersökningarna i South Carolina varit till någon större tröst för radioprofilerna. Till och med bland de väljare som definierat sig själva som "väldigt konservativa" fick Huckabee och McCain sammanlagt 60 procent av rösterna, medan radioduon enbart lyckades trumma ihop 38 procent. Och det är alltså i den väljargruppen som de konservativa radiopratarna rimligtvis borde ha fått störst genomslag för sin kampanj om att "konservatismens slut" stod för dörren om McCain eller Huckabee vann.

Det konservativa politiska magasinet Newsmax har nyligen rankat de 25 mest inflytelserika personerna i amerikansk pratradio. Och bland de radiopratare som Michel Medved namnger som drivande i kampanjen mot McCain och Huckabee återfinns den allra tyngsta eliten i radion enligt Newsmax ranking: Rush Limbaugh (plats 1), Michael Savage (4), Sean Hannity (5), Laura Ingraham (6) och Gleen Beck (7). Själv återfinns Michel Nedwed på plats 17 på samma topplista.

"South Carolina visar den totala ineffektiviteten i de gemensamma ansträngningar som den konservativa mediaeliten genomfört för att få kampanjerna hos två populära kandidater att spåra ur. Fortsatta ansträngningar i den riktningen kommer inte heller ge någon effekt, och kommer skada både vår bransch och det republikanska partiet. Med andra ord, den jihad (sic!) som pratradion bedriver mot Mac och Huck har varken förstört eller ens synligt skadat de kandidaterna. Men den har skadat, och kan bidra till att förstöra, pratradion", avslutar den konservativa radioprataren Michel Medved sin analys.

De politiska pratradiopersonligheterna har tillsammans över 100 miljoner lyssnare varje vecka i USA, vilket alltså är ungefär en tredjedel av alla amerikaner. Deras program sänds via 1 200 radiostationer och dessutom över internet, satellitradio och tv. Det senaste decenniet har den lilla, men högljudda, konservativa klicken av människor setts som politiskt mycket inflytelserika i amerikansk media och politik. Kanske är John McCain beviset på att deras politiska inflytande har minskat rejält det senaste året?


Andra skriver intressant om presidentvalet, John McCain, Mike Huckabee, Rush Limbaugh.