Därför vill Colombia i hemlighet köpa Jas

(To all my readers from Colombia, don´t miss this article, about Colombia and a possible Erieye and Jas Gripen-deal, on my blog written in english in 080502.)

I skuggan av att Colombias vicepresident Francisco Santos Calderón besöker Sverige från och med i fredags till och med i morgon tisdag för att sådär lite i smyg förhandla med Saab och Ericsson om ett eventuellt köp av Jas 39 Gripen och lite andra militära godsaker, så sker ett betydligt mindre uppmärksammat men lika intressant politiskt toppmöte i Venezuela.

Det är Brasiliens försvarsminister Nelson Jobim som besöker grannlandet Venezuela för att diskutera Brasiliens försök att skapa ett gemensamt säkerhets- och militärpolitiskt organ för Sydamerika (Security Council for the Americas).

Mot bakgrunden att Venezuela nyligen införskaffat det toppmoderna ryska stridsflygplanet SU-30MKV inklusive luftstridsmissiler förstår man att Colombia känner ett behov av att modernisera sitt flygvapen. Med tanke på vilket upphetsat tonläge grannfejden mellan Colombia och Venezuela skapat på sistone är det lätt att förstå att det colombianska flygvapnets piloter som i dag kuskar omkring i gamla utrangerade israeliska stridsflygplan modell Kfir mest lämpade för att bekämpa Farc-gerillan men just ingenting annat, inte vill känna sig som Kamikazepiloter om det någon gång skulle råka komma till en riktigt allvarlig gränsincident med en desperat petroliumbaron Chaves och hans käcka gossar.

Med risk för att anklagas för att måla fan på väggen vill Offentliga affärer visa på ett möjligt, om än inte särskilt sannolikt, scenario över den framtida utveckligen i Venezuela.

Hugo Chavez driver på sin förstatligandepolitik genom att nu senast nationalisera ståljätten Ternium Sidor. Hastigheten med vilken Chavez driver på nationaliseringen av sitt lands ekonomi ser dessutom ut att öka. Givet den succé som regeringen anser sig ha med de tidigare nationaliseringarna - och givet det faktum att Chavez inte alls har sitt land i samma järngrepp som hans polare Fidel på Cuba - kommer rimligtvis hans ekonomiska politik någon gång och någonstans leda till förnyade kraftiga inhemska protester och demonstrationer från oppositionen inom politiken, medierna och näringslivet.

Frågan är vid vilken tidpunkt det sker, och vad som kan komma att hända med Chaves maktbas bland de fattiga och arbetarklassen i Colombia, om oljepriset på världsmarknaden eventuellt börja falla på grund av att situationen i Irak stabiliseras? Då kommer han nämligen inte längre ha råd med den generösa reformpolitik han för närvarande driver och som gynnar hans maktbas inom landets gränser.

Kan han då tvingas reversera sin ekonomiska politik och vända tillbaka mot en liberalare politik, eller kan han eventuellt i ren desperation börja agera på samma sätt som de hårt pressade argentinska generalerna i de lustiga hattarna som konstituerade juntan i slutet på 1970-talet och början på 80-talet? (Ett aktuellt exempel på den sortens kallhamrade maktpsykologi hos en pressad och utmanad ledare hittar vi i Zimbabwe). När den argentinska ekonomin kollapsade valde juntageneralerna att förklara krig med en viss engelsk järnlady om den territoriella kontrollen över ögruppen Malvinas, i ett försök att piska fram nationella stämningar som skulle låta dem behålla makten och samtidigt få argentinarna att sluta tänka på i vilket ermbarmeligt skick den argentinska ekonomin befann sig i.

Mot den bakgrunden, och det faktum att Colombia befinner sig i ett mer eller mindre öppet lågintensivt inbördeskrig med Farc vilket ställer till en del problem relaterat till den restriktiva svenska vapenexportlagstiftningen, så är det lätt att förstå varför förhandlingarna om att köpa ett system med Jas 39 Gripen modell A/B alternativt C/D och Ericsson/Saabs avancerade luftburna radarsystem Erieye förs i skymundan.

Mot den bakgrunden är också Brasiliens försök att skapa ett gemensamt säkerhetspolitisk organ för Sydamerika där säkerhetspolitiska tvister kan slitas, hanteras och lösas på diplomatisk väg, inte bara lättförståeligt utan också synnerligen vältajmat.

Ps. Ibland får man inte riktigt hela bilden serverad när man läser regeringens officiella pressmeddelanden, om jag uttrycker det försiktigt. Ds.


Andra skriver intressant om Colombia, Venezuela, Jas 39 Gripen.