03 maj 2008

Herrar Ingerö och Erixon är ute och cyklar

Tja, vad ska man säga? Herrar Ingerö och Erixon...

Oh my God, med sådana vänner behöver inte McCain några fiender, eller någonting sådant kanske?

Vad jag inte begriper är hur ni kan sätta krokben för er själva, till så den milda grad att ni inte bara gör bort er själva, vilket inte är mitt problem, utan också misslyckas med att leverera en bra analys till era läsare, vilket är mitt problem eftersom jag är en av dem.

Om ni ska göra en bra högerspinn, vilket ni ofta gör på ett utomordentligt sätt, så måste ni väl ändå ta och tänka igenom era argument först. Och det har ni bevisligen inte gjort i det här fallet.

Ni kan ju för Guds skull inte dra en parallell mellan Reagans ålder år 1980, och McCains ålder år 2008.

Har ni inte förstått vilken skillnad det är på nyhetscykeln under ett dygn i början på åttiotalet och i dag?

1980 fanns inte bloggosfären. 1980 fanns inte MSNBC, CNN och Fox News och nättidningar som uppdateras kontinuerligt dygnet runt. 1980 fanns inte YouTube. 1980 fanns inte den hårdföra politiska talkradion. 1980 fanns inte Facebook och webben 2.0. 1980 fanns inte e-post och mobiltelefoner med SMS och MMS och inbyggda filmkameror.

Kort sagt. 1980 fick en genomsnittlig amerikan sig till livs sina nyheter genom tv klockan 17.30, alternativt huvudsändningen 22.00.

Kort sagt. 1980 hade vi en nyhetscykel under ett dygn på maximalt 12 timmar, vilket betydde att Reagan kunde ta sig en lång tupplur någon gång under dagen utan att snacket började gå.

Kort sagt. 2008 har vi en nyhetscykel som sträcker sig minst 20 timmar över ett normalt dygn. Det betyder att tempot, trycket och den rent fysiska ansträngningen som en presidentkandidat utsätts för är så oändligt mycket större nu, än då.

Och det är det som McCain kommer trilla dit på, förr eller senare. För under den senare delen av hösten när kampanjen verkligen börjar ta på Obamas och McCains krafter, då, om inte förr, kommer det dyka upp en video på YouTube där McCain ser oerhört trött och sliten ut. Och det kommer vara ett problem för honom, eftersom den betydligt yngre och på alla sätt mer vitala Obama kommer utstråla mycket mer ork och change än vad McCain någonsin kommer vara kapabel att göra.

Sorry, my dearest gentlemen, but the age is definitely an issue in this election.


Andra skriver intressant om , , .

6 kommentarer:

Rommedahl sa...

Du har rätt. Frågan är om det påverkar presidentens belastning som har en kolossal stab av medarbetare som sköter mediahanteringen.

Jag vet inte om arbetsbelastningen ökat vad det gäller presidentämbetet sedan 1980. Och jag tror inte heller att du har någon vetskap om det.

Andreas sa...

Mediehanteringen i sig är inget problem. Det finns det en stab som sköter, precis som du skriver. Men till syvendes och sist är det ändå McCain som ska stå där på podiet och hålla sitt åttonde tal på raken den dagen inför journalister och åhörare, sent någon kväll en dag i slutet på oktober när han börjar bli riktigt trött och sliten.

Samma tal måste också Obama hålla, inför samma åhörare, men hans ålder gör att han rent fysiskt har större förutsättningar att stå pall än vad McCain har.

Vad gäller arbetsbelastningen på snubben som häckar i ovala rummet tror jag helt klart den är större nu, än låt oss säga 30 år tillbaka i tiden. På exakt samma sätt som temopt, trycket och arbetsbelastningen på Sveriges statsminister är mycket större nu än den var för 30 år sedan.

Det ökade mediala trycket och globaliseringen medför en större arbetsbelastning på alla toppolitiker av i dag, oavsett vilket land de verkar i.

Rommedahl sa...

Jag vet som sagt inte.

Men kom att tänka på en annan aspekt vad det gäller presidentämbetets arbetsbelastning.

Människan har en begränsad kapacitet, som förvisso skiljer sig människor emellan. Och vad det gäller den och hur mycket en människa klarar så tror jag att det just för presidentämbetet (och väldigt många andra arbeten också) har nåtts en tröskel, och det förmodligen för länge sedan.

Eller vad tror du?

Andreas sa...

Intressant synpunkt, och jag tror att du har rätt.

Därför kräver presidentskapet säkert en väl utvecklad förmåga att prioritera och leda arbetet i både staben och regeringen. Men också att presidenten både kan och vågar delegera och lita på sina medarbetare, och styra genom att klart och tydligt sätta upp politiska/ideologiska mål för sina medarbetare, och sedan lita på att de arbetar för att nå dem.

Sen underlättar det säkert om man har en arbetskapacitet a la Thatchers, som ju var berömd för att hon dels hade en enorm arbetskapacitet och dels bara behövde sova fyra/fem timmar per natt.

Anonym sa...

Nu är du väldigt ytlig, Andreas! Presidentämbetet handlar om LEDARSKAP. Och då handlar det inte om att "springa fortare i korridorerna", utan om att använda ämbetet på ett smart sätt.

McCains erfarenhet och slughet gör att han kan utöva ämbetet betydligt effektivare än en ungtupp som först ska lära upp sig.

Jag tycker ditt resonemang präglas av fördomar mot äldre. Genom hela mänsklighetens historia har det visat sig att "byälste" oftast varit den klokaste företrädaren för sitt samhälle. Ungtuppar rusar lätt iväg, medan de älste kan se igenom provokationer, problem och uppgifter - för att i upphöjt psykologiskt lugn lägga fast sin strategi.

Om någon har börjat göra bort sig är det ju ungtuppen Obama som inför rika San Francisco-bor vältrat sig i förakt mot låginkomsttagare - hans egna väljare!!! Hur korkat är inte det?

Jag är helt övertygad om att McCain kan leda och delegera bättre än Obama.

Andreas sa...

Till syvende och sist hamnar ändå hinken på skrivbordet i Ovala rummet. Och då är det Obama eller McCain som personligen får ta hand om innehållet, oavsett hur livserfarna och kloka och duktiga på att delegera de är.

Jag ser inte ner på McCain på grund av hans ålder. Tvärtom. Jag är övertygad om att den har gett honom mycket klokskap och livserfarenhet som kommer honom till godo och tjänar honom väl politiken.

Men hans ålder sätter rent fysiska gränser för hur mycket han orkar under en dag, en vecka eller en månads konstant kampanjande med åtta framträdanden per dag sju dagar i veckan.

Och den bristande orken, som jag tror vi kommer få se exempel på under senare delen av hösten, tillsammans med hans ökänt heta temprament, är som gjorda för att skapa självförvållade problem för honom.

Men vi får väl se vem som får rätt. Om inte annat kommer det stå klart när vi kan summera valkampanjen på kvällen den 20 november på Timbros valvaka, eller hur Dick?

m v h
Andreas (född 68)