Dubbelkolla aldrig en bra story, eller?

Det finns ett talesätt på redaktioner som lyder: Dubbelkolla aldrig en bra story, för då kan den spricka.

Möjligtvis skulle man kunna vända på den och säga: Dubbelkolla alltid en bra story, så att den inte spricker.

Ironiskt nog brukar jag själv hänvisa till den förstnämnda varianten när jag pratar journalistiska arbetsmetod med kollegor. Det är ironiskt, eftersom jag själv i dagarna har gått på en nit enligt just den principen.

I två artiklar har jag för nättidningen Realtids läsare gjort en genomgång av finansminister Anders Borgs första tid i regeringen. Porträttet av Anders Borg som politiker får jag säga antagligen är den artikel som jag skrivit om politik som rönt mest uppmärksamhet och positiva kommentarer från läsare under de tio år som jag arbetat som reporter på en rad olika redaktioner.

Tre exempel på kommentarer kan ni läsa här och här och här.

Det känns uppskattande, eftersom jag som reporter ofta försöker arbeta efter ett slags folkbildande ideal. Det vill säga att jag hoppas kunna förmedla kunskaper och insikter som ger läsaren en bättre möjlighet att själv förstå och tolka politiska skeenden i sin omvärld.

Men, åter till sakfrågan.

I inledningen till artikeln skriver jag att det var en grupp på fem personer som varje fredag träffades i Fredrik Reinfeldts arbetsrum för att dra upp riktlinjerna för den kommande veckans arbete med de nya moderaterna.

Den uppgiften är fel.

Det var nio personer som träffades varje fredag för att dra upp riktlinjerna för arbetet framöver, både på kortare och längre sikt. Och mötet ägde inte rum i Fredrik Reinfeldts arbetsrum, utan i ett angränsande sammanträdesrum på det moderata riksdagskansliet.

Förutom de personer som jag redan räknat upp deltog också enligt uppgift de båda vice partiledarna Kristina Axén Olin och Gunilla Carlsson och riksdagsgruppens ordförande Mikael Odenberg, samt ytterligare en kvinnlig partitjänsteman på chefsnivå.

Mitt påstående om att Mikael Odenberg skulle ha varit utestängd från den innersta klicken i partitoppen var alltså fel, vilket så här i efterhand framstår som betydligt mer rimligt jämfört med den uppgift jag publicerade i min första artikel.

Jag borde alltså ha dubbelkollat även den delen av storyn, som sagt var.

För att komplettera bilden av de nios gäng som sammanträdde varje fredag förmiddag i det moderata riksdagskansliet hävdar personer jag talat med att det i den gruppen snart utkristalliserades en inre grupp på fyra personer, som var de som förde de reella politiska diskussionerna om den politiska taktik och strategi som partiet skulle använda framöver. Och dessa fyra personer var Fredrik Reinfeldt, Anders Borg, Per Schlingmann och Mikael Odenberg. Alltså inte partisekreteraren Totto Littorin, utan istället var det faktiskt hans närmaste man, dåvarande kommunikationschefen Per Schlingmann, som var mest intresserad av själva politiken.

Det om detta.


Andra skriver intressant om moderaterna, Anders Borg, mediekritik.