12 juni 2008

Timbros Mattias Svensson sympatiserar med Anti-krist

En uppmärksam läsare har påtalat ett ytterligare exempel på den koppling mellan uttalat Obama-hat, och vurm för den så kallade hårda rockens öppet anti-kristliga budskap, som bevisligen sprider sig i delar av den svenska politiska bloggosfären.

Nu visar det sig att en människa som är anställd av Timbro, och till råga på allt boendens på ön, uppenbarligen ser det som en del av sin arbetsbeskrivning att via sin blogg sprida den bland ungdomar självmordsalstrande, dödskultsfyllda (så kallad death metal!) djupt illaluktande dynga som går under namnet hård rock.

Dessutom anser alltså karln på fullt allvar att dagens ungdomar knarkar för lite! Skrämmande!

Jag tror att vad vi i det här specifika fallet har att göra med är ett exempel på det fenomen som Expressens Karin Olsson i Obs i P1 (26/2) så förtjänstfullt kallar ”blå khmerer”, alltså en grupp yngre borgerliga sympatisörer som som ser kulturjournalisterna och den goda kulturen som sina främsta fiender.

(För övrigt trodde jag att folk på ön hade lite vett i skallen när de släpper in nya medlemmar i brf:en eller tomtägarföreningen. Men här har uppenbarligen bakgrundskontrollen brustit. Jag måste tala med min svärmor om detta! Hon sitter ju ändå i den högsta beslutande politiska församligen på ön. Kanske kan hon göra något åt eländet?)

Men å andra sidan, som jag skrivit förr. Järtecknen hopar sig, ett efter ett!


Andra skriver intressant om , , .

5 kommentarer:

En vanlig $vensson sa...

That does it. Inga mer bibelstudier på en vecka för dig. Och utöver religionens opium finns det kanske en del annat som en "junkie" ska ta det lugnt med ;-)

En vanlig $vensson sa...

Min fru sitter fö också i det högsta beslutande organet på "ön".

Andreas sa...

Det förklarar ett och annat.

En vanlig $vensson sa...

Några nedslag på ön du beundrar
http://metrobloggen.se/jsp/public/permalink.jsp?article=19.510581
och
http://metrobloggen.se/jsp/public/permalink.jsp?article=19.916908

Andreas sa...

Det är på grund av rekorderliga människor som dessa som ön fortfarande är ett andningshål i ett i övrigt allt mer förslummat storstockholm.