Systemfel, någon?

Det svenska försvaret kostar i runda slänga 40 miljarder kronor per år, och har så gjort under en lång tid. För det får vi i dag en försvarsmakt som består av inte särskilt många - men absolut toppmoderna - stridsflygplan, en handfull fartyg som rattas av fler amiraler i högkvarteret än vad det finns fartyg i flottan, samt en utlandsstyrka på cirka 5.000 man, mellan tummmen och pekfingret. Inget mer, och det har ändå lett till att försvarsmakten går på knäna.

USA satsar för närvarande i runda slängar 625 miljarder dollar per år på sin krigsmakt. Enligt den amerikanska försvarsdoktrinen ska deras krigsmakt kunna utkämpa två av varandra oberoende krig på två separata krigsskådeplatser, samtidigt.

Det gör den nu. USA har ungefär 125.000 man på plats i Irak, plus cirka 25.000 man som bekämpar talibanerna i Afghanistan. Det har lett till att den amerikanska försvarsmakten går på knäna.

Allt fler indikatorer pekar på att det finns ett allvarligt systemfel i västvärldens krigsmakter. De är i grund och botten skapade för att utkämpa ett tänkt tredje världskrig, det vill säga en modernare variant av andra världskriget.

Men den mest centrala lärdomen av dem alla som går att dra av kriget i Irak, är att det här kriget inte ser ut som något som dagens försvarsstaber har planerat, dimensionerat och utrustat sina krigsmakter för.

Irakkriget är alltsedan invasionsfasen avklarades relativt smärtfritt, alltigenom plutonchefernas krig. Det är plutoncheferna på marken som har nyckelrollen i Irak. Inte general Petraeus eller vicepresidenten Dick Cheney eller den före detta försvarsministern Donald Rumsfeld eller ens ordföranden i Joint Chiefs of Staff i Pentagon, amiral Michael Mullen.

Det är plutonchefernas krig. Och är verkligen USA:s krigsmakt planerad, dimensionerad, utbildad och utrustad för den sortens krig, kan man fråga sig med tanke på att den kostar 625 miljarder dollar per år, och inte klarar av att sätta mer än 150.000 man på marken i två avlägsna länder några år innan den går på knäna.

Systemfel, någon?

Ps. General Petraeus, som leder USA:S styrkor i Irak, har en doktorshatt i statsvetenskap. Inte en Reefat-hatt, utan en riktigt en. Han har skrivit en avhandling i ämnet internationella relationer vid Princeton University. Något säger mig att det är en bra merit för hans nuvarande uppdrag. Ds.


Andra skriver intressant om presidentvalet, Irak, försvaret.