FRA spanar inte på individer, bara på personer

I söndagens SvD skriver generaldirektören på FRA, Ingvar Åkesson, en artikel på debattsidan Brännpunkt, i vilken han försvarar och förklarar FRA:s hållning gentemot den nya FRA-lagen.

GD Åkesson är liksom de flesta svenska statstjänstemän en god ämbetsman, inte tu tal om annat. Men hans inställning till den svenska underrättelse- och säkerhetstjänstens historia gränsar till naiv när han skriver:

"Ändå odlas uppfattningen att FRA skall lyssna på alla svenskars telefonsamtal, läsa deras e-post och sms. En vidrig tanke. Hur kan så många tro att en demokratiskt vald riksdag skulle vilja sitt folk så illa?"

För det första. FRA kommer per definition att lyssna på all denna trafik, och just därför odlas den uppfattningen.

För det andra. Det räcker med att påminna om hur den åsiktsregistrerade snickaren Torsten Leander avskedades från sitt arbete på marinmuseet i Karlskrona för att visa på problemet med underrättelsetjänsters verksamheter, när det klickar i maskineriet.

För det tredje. Det känns inte betryggande när generaldirektör Åkesson först förnekar att FRA kommer spana på individer, för att i nästa mening erkänna att FRA kommer spana på personer:

"I diskussionen görs ofta en liknelse mellan FRA:s signalspaning och polisens hemliga telefonavlyssning. Jämförelsen är vilseledande. Signalspaningen riktas inte mot individer, misstänkta för brott eller ej.
Den riktas mot abstrakta företeelser som till exempel it-attacker och mot stater, organisationer och i sällsynta fall faktiskt mot personer under förutsättning att de är intressanta från underrättelsesynpunkt."


Andra skriver intressant om FRA, FRA-lagen.