Har tv-reklamen spelat ut sin roll?

Barack Obamas seger i primärvalet i South Carolina har fått hans anhängare att lätta på lädret. Under januari månad drog han in sammanlagt 32 miljoner dollar, rapporterar nyhetsbyrån Bloomberg. Därmed har Obama slagit insamlingsrekord för januari månad under ett presidentvalsår enligt övervakningsmyndigheten Federal Election Commission. Enligt Obamas kampanjchef David Plouffe har Obama räknat hem ekonomiska bidrag från 170 000 nya bidragsgivare under samma månad. Dessutom kan hela den insamlade summan på 32 miljoner dollar spenderas i primärvalskampanjen, vilket inte alltid är fallet. Som jämförelse kan nämnas att preident Bush drog in 12,8 miljoner dollar under januari i återvalskampanjen år 2004.

Varför är då det viktigt? Jo, helt enkelt för att det är dyrt att driva en presidentvalskampanj i USA. Under den så kallade supertisdagen den 5 fabruari då demokraterna genomför val i 22 delstater, och republikanerna i 21 delstater under en och samma dag spelar tv-reklamen en helt annan roll än vad den gjorde under de inledande primärvalen i Iowa och New Hampshire, eftersom kandidaterna omöjligt hinner med att besöka och träffa folk i delstaterna på samma sätt som de gjorde under de två första valen.

(Att som tidningen Fokus hävda att det genomförs val i 24 delstater den 5 febaruari är förvisso korrekt i teorin, men inte helt med sanningen överensstämmande eftersom demokraterna och republikanerna inte riktigt genomför val i samma delstater den dagen).

Och tv-reklam är dyrt, i synnerhet i stora delstater som Kalifornien och New York. Under supertisdagen kostar till exempel en enda reklamfilm som täcker samtliga aktuella delstater 16 miljoner dollar. Och då gäller det att antingen ha en riktigt fet kampanjkassa, eller att de olika kampanjstrategerna gör smarta reklamköp som träffar rätt istället för brett.

Även om Obama har dragit in en rekordstor summa i bidrag den senaste månaden är det egentligen bara republikanen Mitt Romney som har råd att dra på sig de stora spenderbyxorna. Och det har han tack vare sin ansenliga privata förmögenhet. Han satsade till exempel 2,4 miljoner dollar på tv-reklam enbart i Iowa.

Men kanske är det så att tv-reklamen inte längre spelar samma centrala roll för kampanjerna och kandidaterna som den gjorde under 1980- och 1990-talen? Det hävdar i alla fall Bushs legendariska strateg Karl Rove i en artikel i Wall Street Journal den 31 januari betitlad "politikens nya regler".

"Att vara först och störst med mest reklam betyder inte alls lika mycket längre. Kampanjerna har vid den här tidpunkten varit så intensiva, långa och inriktade på personliga möten att folk - särskilt i de tidiga delstaterna - skaffat sig en åsikt som är svår att ändra genom tidiga och stora reklamköp", skriver Karl Rove.

I en analys av de inledande primärvalen konstaterar han att andra kanaler som personliga möten och information från sociala nätverk samt alternativa mediekanaler som internet, pratradio och lokal pressbevakning spelat en betydligt större roll än tv-reklamen.

Följdaktligen är inte längre strategen som ansvarar för tv-reklam den viktigaste personen i kampanjstaben fortsätter Rove. Istället hamnar kommunikationschefen och presstalesmannen i fokus på ett annat sätt än tidigare:

"Det är internetåldern, kabel-tv, YouTube, flera nyhetscykler under en och samma dag och behovet av snabba och direkta svar. Reklam och reklammakare är fortfarande en vital del - men inte alls på samma sätt som de var för bara några år sedan."


Andra skriver intressant om presidentvalet, tv-reklam, Barack Obama.