Därför gråter Johan Ingerö och Sanna Rayman

Dagens fråga. I vems hjärterot svider det just nu mest, bloggaren/hårdrockaren Johan Ingerös eller ledarskribenten/hip-hoparen Sanna Raymans?

Johan, som har gjort till sitt livs mission att ge röst åt hårdrockshögern samtidigt som han är devot intresserad av amerikansk politik, gråter antagligen blod när han ser att Metallicas Lars Ulrich kommit ut som hardcoreliberal (alltså vänster i USA) och öppen förespråkare av socialdemokratin när han häromdagen gästade den alltid sevärda Rachel Maddows uttalat liberala politiska talkshow i tv-kanalen MSNBC.

Samtidigt, på andra sidan Atlanten, närmare bestämt på den svenska hip-hopscenen, har R&B-duon Medina gjort årets bästa politiska låt alla kategorier, åt södertäljebon och socialdemokraten Evin Cetin och hennes personvalskampanj i EU-valet. (Låten rikta ljuset släpptes för övrigt på Youtube samma dag som Lars Ulrich framträdde hos Rachel Maddow.) Det har fått liberalen (alltså höger i Sverige) och ledarskribenten på svenskan Sanna Rayman att skriva en bekännelseblogg om hur hon sörjer att hennes Ipod-favoriter Medina har outat sig som vänster och företrädare för pizzagenerationens socialdemokratiska språkrör Evin.

Det kan inte vara lätt att vara svensk höger och samtidigt ha näsa för bra musik. Eller som Sanna själv skriver: "men å så glad jag skulle bli om det funnes en endaste liten frihetlig högersjäl på den svenska raphimlen". Fast å andra sidan, har någon någonsin påstått att det skulle vara lätt att vara höger i Sverige? De får väl gråta tillsammans Sanna och Johan. Delad sorg är halv sorg, heter det visst.

Men vänta nu, att dela på saker, är inte det socialism? Oh shit, de får väl gråta och sörja i atomär ensamhet då, Johan och Sanna.

Andra skriver intressant om Sanna Rayman, Johan Ingerö, Evin Cetin.

Så mycket lättare att andas

Det har blivit så mycket lättare att andas de senaste hundra dagarna av den enkla anledningen att man inte längre behöver vara nervös för vad USA:s president ska säga vid nästa offentliga framträdande, och hur han kommer säga det. Och då syftar jag inte på att det eventuellt kunde finnas anledning att framföra viss kritik i sak mot den tidigare administrationens politik, utan helt enkelt att det känns tryggare när det är den smartaste killen i stan som sitter med fingret på knappen och vetopennan i handen, istället för, ska vi säga, den kanske inte fullt så smarta killen.

Ett annat sätt att sakpolitiskt sammanfatta inrikespolitiken nedbruten på delstatsnivå under Obamas första hundra dagar i Vita huset görs på hans egen webb. Där kan propagandaminister Per Schlingmann och försteopponenten Ibrahim Baylan lära en del av hur en ekonomisk politik kan presenteras.

Andra skriver intressant om Barack Obama.

Den svenska pizzagenerationens första bandyblatte fick Obama att skämmas

Hon fyllde 25 samma dag som Barack Obama installerades som president, och när hon och hennes chef Anders Lago träffade Obama i Washington i fjol lyckades de med konststycket att få den blivande presidenten att skämmas. Nu har hon själv utan att skämmas gjort den hittills snyggaste svenska kopian av Obamas presidentkampanj.

Att västvärldens samlade politikerkår vill lyckas med konststycket att upprepa Barack Obamas succéartade presidentkampanj är en lågoddsare. En ännu lägre lågoddsare är att många, för att inte säga de flesta, av dessa kampanjförsök kommer falla platt till marken och uppvisa olika grader av misslyckade/töntiga imitationer. Det kommer bli lite som när den före detta moderata partiledaren Bo Lundgren försökte utropa sig och de då fortfarande gamla moderaterna till det svenska svaret på Tony Blair och New Labour. Vi talar alltså om grabbar som inte ens spelade i samma liga, om ens på samma planet, i det fallet.

Den sexspråkiga Uppsalajuristen och kommunalrådsekreteraren Evin Cetin från Bollnäs och Södertälje väcker både personligen och i sin anspråkslösa lågbudgetkampanj för att bli personvald till EU-parlamentet mer Obamavibbar än vad hela den samlade centrala socialdemokratiska kampanjapparaten lyckats åstadkomma i form av försök till nytänk på nätet, som bloggaren Jonas Morian konstaterar i en genomgång av socialdemokraternas nya nätsatsning. Gänget på 68:an vill liksom göra en Obama, fast ändå inte eftersom de både vill registrera och behålla kontrollen över aktivisterna. Inte heller de nya moderaterna med den begåvade kampanjgeneralen Per Schlingmann i spetsen har än så länge lyckats matcha bandyblatten Cetin från Södertälje.

"Jag är nog den enda blatten som älskar bandy. Men så är jag uppväxt i Bollnäs"

Två av av de mest otippade och succéartade inslagen i Obamas kampanj återfanns på Youtube i form av de båda låtarna Crush on Obama och Yes We Can, som vid det här laget båda har fått ett tvåsiffrigt antal miljoner visningar på tuben. Och nu har Cetins kampanj med den före detta ombudsmannen, internetstrategen, pressekreteraren och kampanjräven Thomas Johansson i spetsen lanserat ett snyggt och smart svenskt svar på Will I Am:s video Yes We Can. Det är den svenska R&B-duon Medina som står bakom den nyskrivna kampanjlåten Rikta ljuset, självklart utlagd på Youtube och skickligt lanserad i både Aktuellt och TV4:s morgonsoffa.

De båda gruppmedlemmarna Sam-E och Alibi har själva tunisisk påbrå. Videon till Rikta ljuset är delvis inspelad på Götaplatsen i Göteborg och på stadshusets tak i Södertälje. Känslan, budskapet, stämningen, öppenheten och den enkla lågbudgetproduktionen från Yes We Can går igen i Rikta ljuset, som kanske besitter potential att bli den bästa socialdemokratiska valfilmen sedan Roy Anderssons egoismen, den oslagbara negativa reklamfilmen för sossarna i valet 1985. Via kampanjsajten och Youtube har för övrigt hugade sympatisörer, fans till Medina och andra intresserade inbjudits att delta i inspelningen i Göteborg.

Men det är inte bara Cetins bakgrund, uppväxt, utbildning och smartness samt Medinas låt som väcker Obamaassociationerna till liv. Kampanjens motor är en öppen och inbjudande webbplats, relevant utformad om än i lågbudgetformat, syftandes till att dra in och engagera gräsrötter både inom och utom socialdemokraterna i kampanjen, vilket alls inte behöver innebära något negativt när en politisk underdog utmanar rådande maktstrukturer och konservativa valberedningar i den centrala partiapparaten.

Att Evin Cetin skulle lyckas med prestationen att bli inkryssad i EU-parlamentet från plats 29 på socialdemokraternas valsedel får ses som en utomordentlig högoddsare. Enligt kampanjens egen bedömning krävs det runt 35.000 personkryss för att uppnå målet. Fast är det å andra sidan någon som ska lyckas med en personvalskampanj i årets EU-val är det kanske just en turkiskfödd bandyblatte från Bollnäs som tack vare sin pizzabakande kurdisk-muslimska pappa och pizzabakande assyrisk-kristna mamma har bestämt sig för att göra sig till tals för den svenska pizzagenerationen. Det förklarar samtidigt det något aparta medievalet pizzakartonger, som är en av de mediekanaler som Cetin för ut sitt budskap genom.

I skrivande stund har hennes facebookgrupp 2.396 medlemmar, och det får väl ändå indikera att det finns ett visst tryck i kampanjen. I förra EU-valet klarade för övrigt Ölänningen och den socialdemokratiska EU-motståndaren Anna Hedh av att bli inkryssad i EU-parlamentet trots att hon hade placerats på plats 31 på valsedeln. Det skedde genom en målinriktad personorienterad antietablissemangskampanj som uttalat slog underifrån mot den samlade socialdemokratiska partieliten.

Om Cetin mot förmodan hamnar i Bryssel efter sommarens val inger det på något sätt hopp om den svenska politikens framtid. Med en klok kampanj, envetet fotarbete och nätet som motor kan smarta uppstickare utmana, runda och besegra de centrala politiska maktapparaterna såväl i USA som i Sverige, såväl i Chicago och Washington som i lilla Bollnäs och Södertälje. Det bådar gott. Om det dessutom görs till skön musik och ruggigt snygga videos, desto bättre. Politik 2.0 behöver inte vara vare sig tråkigt, fult eller trögt.

För övrigt definierar musikern Alibi (Ali Jammali) pizzasverige som folk med bra utbildning som har kämpat sig igenom livet för att verkligen komma någonstans, men som på grund av utländskt klingande namn inte ges en ärlig chans på den svenska arbetsmarknaden utan hänvisas till pizzakneg eller taxijobb för sin försörjning.

Ps. En annan begåvad utmanare och underdog i nästa års riksdagsval är den nyblivna moderaten, före detta folkpartisten, författaren, rådgivaren och debattören Johnny Munkhammar som häromveckan lanserade sin personalvalskampanj i TV4:s morgonsoffa (var annars). Också han har en koppling till Vita huset. Nu inväntar Offentliga Affärer med spänning Munkhammars kommande Youtube-kampanj. Ds.

Andra skriver intressant om Barack Obama, Evin Cetin, EU-valet.

Leif Pagrotsky battlar om den svenska socialismen i The Daily show

The Daily Show är ett av USA:s bästa och mest populära nyhets/satirprogram. Den dagliga halvtimmeslånga kommenterande satiriska nyhetsshowen sänds i USA på kabelkanalen Comedy Central och i Sverige på sen kvällstid med en veckas eftersläpning i kanal 9. Programmet leds av nyhetsankaret Jon Stewart. Nu har The Daily Show i två inslag tittat närmare på Sverige och den svenska modellen.

Alltmedan konservativa kommentatorer och republikanska politiker skruvar upp sin kritiska retorik mot president Obamas ekonomiska politik och anklagar honom för att föra en politik som leder USA rakt mot den socialistiska avgrunden, alternativt "göra om USA till Sverige", för att citera Fox News-profilen Bill O'Reilly, så har The Daily Show och dess utsända Sverige-korrespondent Wyatt Cenac bestämt sig för att på plats i Stockholm och Södertälje undersöka vilken socialistiskt mardröm det är USA är på väg in i.

Missa för allt i världen inte Wyatt Cenacs battle med socialdemokraten Leif Pagrotsky om den svenska socialismen vs den amerikanska modellen i del två.

Andra skriver intressant om The Daily Show, Leif Pagrotsky, Sverigebilden.

"Någon som hört talas om bandyvåld"

En liten trivsam holmgång mellan undertecknad och redaktör Slätt om synen på det svenska fotbollsvåldet. Inslaget är hämtat från eftersnacket till SvT-programmet Debatt om fotbollshuliganismen som sändes den 16 april.

What happens in Vegas stays in Vegas, eller?

Missa inte att följa den Norrköpingska folkpartisten-Abbafanet-McCainanhängaren-amerikanska politikbloggaren Mathias Sundins öden och äventyr i Las Vegas, där han tillbringar semestern med att mitt i brinnande sommarhetta arbeta som volontär för John McCains kampanj. (Naturligtvis väljer han politiken framför rouletthjulet. Vad trodde ni?)


Självklart bloggar han direkt från Vegas, vilket ger oss svenskar en tämligen unik inblick i hur det är att arbeta som gräsrotsaktivist i en presidentvalskampanj i USA.

Ps. Mannen till vänster på bilden är ingen Abbafantast, han gillar enligt uppgift mer hederlig amerikansk country a lá Johnny Cash. Ds.


Andra skriver intressant om presidentvalet, John McCain, Mathias Sundin.

Obama släpar på tre ankare under resan

Att Barack Obama är en presidentkandidat som går utanför ramarna har väl stått klart sedan länge. Ett tecken på vilket intresse hans kampanj väcker är den resa till Europa, Mellanöstern och Afghanistan som han nu genomför i dagarna som kommer.

Med på resan följer inte bara de vanliga politiska reportrarna som bevakar Obamas kampanj. De tre stora tv-kanalerna - ABC, CBS och NBC - skickar alla med sina nyhetsankare på utlandsturnén. Och det ska gudarna veta att det inte tillhör vanligheterna att dessa de allra tyngsta reportrarna i amerikansk television lättar ankar för att sända någon annanstans ifrån än desken på hemmaredaktionen.

För övrigt lär Obama inte få något större problem med resekassan, trots den svaga dollarn. Under juni månad drog Obama in 52 miljoner dollar i donationer, vilket kan jämföras med McCains 22 miljoner dollar under samma månad. I medeltal gav en donator 68 dollar till Obamas kampanj i juni. Maxbeloppet som en enskild person kan ge en presidentkandidat är 2.300 dollar till primärvalskampanjen och sedan samma maxsumma till själva presidentvalskampanjen.

Så här ser Obamas intäktsida ut under årets sex första månader:

Januari 36 miljoner dollar
Februari 55 miljoner
Mars 41 miljoner
April 31 miljoner
maj 22 miljoner
juni 52 miljoner

Målet för demokraternas insamlingskampanjer i år uppgår till 300 miljoner dollar till Obamas kampanj, samt ytterligare 180 miljoner dollar till partiets centrala kampanjkassa. Fram till idag har Obama sammanlagt dragit in nästan 340 miljoner dollar i kampanjbidrag sedan han tillkännagav sin kandidatur i februari i fjol.

Även ekonomiskt skriver Obamas kampanj historia. Han har nämligen beslutat avstå från de statliga bidrag till kampanjen som McCain har tackat ja till. Därmed sätts inget maxbelopp för hur mycket Obama kan spendera under höstens kampanj, till skillnad från McCain som får 84 miljoner dollar i offentligt bidrag efter att han har nominerats av republikanernas konvent. Nackdelen för en kandidat att tacka ja till det bidraget är att det då också sätts ett maxbelopp för hur mycket kandidaten får spendera under höstens kampanj. Det kan dock till viss del kompenseras genom att partiets kampanjkassa eventuellt kan få större donationer istället för att de går till kandidatens kassa.

Det är för övrigt första gången sedan de offentliga bidragen till presidentvalskampanjerna infördes i spåren efter Watergateskandalen på 1970-talet, som en kandidat har valt att avstå från dem.


Andra skriver intressant om presidentvalet, Barack Obama.

Rockstjärnan Obama går i JFKs fotspår

Att Barack Obama tar till en del okonventionella metoder under sin kampanj kommer inte som någon nyhet. Därför är det kanske heller inte förvånande att han och hans rådgivare har valt att ta ett radikalt grepp under partikonventet i Denver i slutet på augusti, under vilket Obama formellt ska utses till demokraternas presidentkandidat.

När han håller sitt stora konventstal, under vilket han tar emot och accepterar partiets presidentnominering, kommer han nämligen inte att tala i konventscentret Pepsi Arena, utan han har istället valt att flytta talet till den stora utomhusstadion, Mile High stadium, där det amerikanska fotbollslaget Denver Broncons normalt spelar sina hemmamatcher.

Det betyder att Obama kommer tala på en arena som rymmer 80.000 personer, alltså betydligt fler än de som deltar i konventet som ombud och funktionärer, och som annars hade varit de enda som fått se honom tala live den kvällen.

Men Obama är inte den första demokraten som valt att flytta sitt så kallade "acceptance speech" till en utomhusarena. John F Kennedy valde för snart 50 år sedan att hålla motsvarande tal på utomhusarenan Los Angeles Coliseum.

Historiens vingslag går igen. Se mer om beslutet att tala på Broncos fotbollsarena i ett nyhetsinslag på tv-kanalen CBS.


Andra skriver intressant om presidentvalet, Barack Obama.

Jan Guillou: "Jag är socialist på fel sätt"

Dagens i särklass bästa citat hämtas från det läsvärda magasinet Filter, vars tredje nummer damp ned i brevlådan idag. I en artikel intervjuas författaren Jan Guillou med anledning av att hans sista(?) bok i Hamilton-serien kallad "Men inte om det gäller din dotter" släpps på Piratförlaget den 20 augusti.

"Men stuckatur blir jag inte trött på. Det är rätt av mig att bo på Östermalm. Bodde jag på Söder skulle jag ständigt få min bil sabbad av alla socialistiska kamrater som menar att jag är socialist på fel sätt, av feminister som anser att jag inte är tillräckligt feministisk. Och veganerna skulle naturligtvis hälla bajs i brevlådan. Här, I Oscars församling där det är 73 procent moderater, är folk toleranta. De uppfattar en vänsteravvikelse i huset ungefär som om man hade en homosexuell i familjen - det händer i de bästa familjer."


Andra skriver intressant om Filter, Jan Guillou, gåsleversocialism.

Obama vill tvinga dina barn att plugga spanska

I alla fall om man ska tro den senaste reklamfilmen från de hårda grabbarna på ExposeObama.com

Det bloggas lite sporadiskt för närvarande hos Offa, vilket förklaras av att den manstarka redaktionen av och till är gone fishing under innevarande månad. Under tiden rekommenderas debatten om Karl Rove mellan Johan Norberg å ena sidan, och Dick Erixon och Johan Ingerö å andra sidan. Den är intressant, eftersom den på ett pedagogiskt sätt visar att Karl Rove är en långtifrån oomtvistad person på högerkanten i amerikansk politik.

Ps. Missa inte heller Johan Norbergs sågning på Expressens kultursida av regeringens hållning i frågan om FRA-lagen. Underhållande är bara förnamnet. Ds.


Andra skriver intressant om presidentvalet, Barack Obama, landsförrädare.

Årets Almedalslista

Årets...

Jag mötte Lassie: Karl Rove.



Intervju: Karl Rove i Dagens Media (DM var ensamma i svensk media i ett dygn med att ha något publicerat med Rove).

Näst bästa lobbyist: Anders Lago, kommunalråd Södertälje kommun.

Moderator: Susanna Popova.

Fråga: FRA-lagen.

Debattartikel 1: Ulf Adelsohn i Expressen.

Seminarium: Fores FRA-seminarium.

Gäst: Karl Rove.

Almedalsdebutant 1: Bo Jansson JKL.

Citat 1: "Nu blir alliansen arga för att jag ska ha ett FRA-seminarium", Martin Ådahl, chef tankesmedjan Fores.

Fest: Almedalsbloggens champagne-mingel på onsdagen.

Bartenders: Stig-Björn ljunggren och SvD-Maria och DN-Barbro på ovanstående mingel.

Blogg 1: Göran Erikssons FRA-mejl på Svenska Dagbladets Almedalsblogg.

Mingel: PR-byrån Primes rosévinsmingel innan Almedalstalen.

Tomma ballong: Alliansens partiledare som på en gemensam presskonferens högtidligt tillkännagav att Konkurrensverket ska 1) göra sitt jobb och 2) bekämpa de höga citronpriserna medelst en utredning.

Almedalsdebutant 2: Undertecknad.

Paneldeltagare: Juristen Clarence Crafoord från Centrum för Rättvisa på Fores FRA-seminarum.

Efterfestare. Gänget från tankesmedjan Captus.

Efterfest efter efterfesten. Torsdag morgon klockan 03:35 i Bröderna Westanders trädgård.

Charmtroll: Anna König Jerlmyr, moderaterna.

Citat 2: "Jag förstår inte varför man måste klättra i berg för att få gratis sprit. Jag är för rik för att behöva göra det här", sagt av informationschef (som uttryckligen krävde anonymitet) på väg till ett kvällsmingel beläget i Visbys övre regioner.

Pressis: Det sociala geniet Magnus Ljungkvist som tillsammans med Jonas Morian rattar Almedalsbloggen som dels sålde bloggreklam för 164.000 kronor och som dels arrangerade årets fest. Till vardags pressekreterare i landstinget i Stockholm. Där har Mona Sahlin en gjuten presschef på statsrådsberedningen efter en eventuell valseger 2010.

Lobbyist: Johan Thor, PA-chef GlaxoSmithKline.

Politiker: Annie Johansson, centern.

Debattartikel 2: Roland P M tillsammans med Karl Rove i Expressen.

TV: Resumés pratbar i Axess Television.

(Före detta) politiker: Generaldirektören för Svenska Kraftnät Mikael Odenberg som är den enda (före detta) politiker som med kraft och engagemang försvarar FRA-lagen.

Blogg 2: Almedalsbloggen.

Ledarskribenter: Hela Svenska Dagbladets gäng, inklusive den tjänstlediga Maria A som inte kunde hålla fingrarna borta och därför istället passade på att skriva om FRA-lagen på Aftonbladets debattsida.

Debatt: Obama, alias Eric Sundström, Aktuellt i Politiken vs McCain, alias Roland Poirier Martinsson, Timbro, på en av Hill & Knowltons debattkvällar innan Almedalstalet.

Donners Brunn: Donners Brunn.


Andra skriver intressant om Almedalen.

Dagens datum

Får sägas vara den 28 augusti. Den 28 augusti 2008 kommer nämligen Barack Obama hålla sitt stora tal på demokraternas partikonvent där han tar emot och accepterar partiets nominering till att bli dess presidentkandidat.

Det är då på dagen exakt 45 år sedan som Martin Luther King Jr höll sitt historiska tal "I have a dream" i samband med den stora medborgarrättsmarschen i Washington DC.


Andra skriver intressant om presidentvalet, Barack Obama, Martin Luther King.

Uppladdning inför Karl Rove i Almedalen

Som uppladdning inför Karl Roves framträdande hos Timbro på Gotland under Almedalsveckan rekommenderas följande timslånga intervju i den amerikanska tv-kanalen PBS.

Karl Rove intervjuades av programledaren Charlie Rose i mitten på november 2007, alltså efter att Rove lämnat posten som vice stabschef i Vita huset och just påbörjat sin karriär som kolumnist i tidningen Newsweek. När programmet spelades in hade han dock ännu inte börjat arbeta som politisk kommentator i tv-kanalen Fox News.

Ps. Jag kommer själv intervjua Karl Rove för ett par tidningar i samband med besöket i Sverige. Mer information om de artiklarna kommer här på bloggen i början på nästa vecka. Har du själv någon fråga du skulle vilja ställa till Karl Rove kan du lämna den i kommentarfältet, så ska jag se om det blir tillfälle att ställa dem till Rove under intervjun. Ds.


Andra skriver intressant om Almedalen, Karl Rove.

PR-byrån Westander lobbar mot FRA-lagen

Statsminister Fredrik Reinfeldts önskemål om att FRA-debatten ska lägga sig eftersom beslutet nu är fattat får nog ses som en önskedröm. I synnerhet efter att PR-byrån Westander, som är en synnerligen kompetent byrå, har anlitats av IT-miljonären Mattias Söderhielm för att lobba mot FRA-lagen.

Läs mer hos Dagens Media.


Andra skriver intressant om FRA-lagen, FRA.

Klargörande om Naomi Klein

Jag har tidigare skrivit om Naomi Kleins artikel på Aftonbladets kultursidor i vilken hon framför en mer eller mindre konspirationsteoretisk analys av Barack Obamas ekonomiska rådgivare, kryddad med lite sakfel.

Den läsvärda bloggen Ekonomistas reder ut en del av de felaktigheter i artikeln som jag inte kommenterande i mitt inlägg.


Andra skriver intressant om presidentvalet, Barack Obama, Naomi Klein.

Erixon om McCain och Goldwater

Bloggaren Dick Erixon (oberoende reaktionär FRA-kramare) har skrivit en läsvärd artikel om John McCain i det nya numret av tidningen Nyliberalen.

I en programförklaring om artikeln på bloggen skriver Erixon också:

"När jag läser texten så här några veckor efter den skrevs, ser jag att det är en hyllningsartikel. Det är inte riktigt “fint” att skriva så, att visa vad man känner. Men det är sant. Så här tycker jag."

Därmed visar Dick Erixon på en av styrkorna i den politiska bloggosfären. Där visar nämligen skribenterna upp sin politiska hemvist och sina värderingar på ett öppet sätt inför läsarna, så att de ges en egen möjlighet att värdera analyserna som bloggaren leverar utifrån vilken bevekelsgrund och världsbild som skribenten har.

Öppenhet och transparens är alltid av godo.


Andra skriver intressant om presidentvalet, John McCain.

En Fidel Castro, tack

Jag har inte tänkt joina Stureplanshögern och Södermalmsvänsterns gemensamma politiska happening på cafét i morgon torsdag. Men som politisk solidaritetshandling ska jag baske mig blanda mig en Fidel Castro på hemmaplan istället. Den låter riktigt god.


Fidel Castro:
4-6 cl mörk rom
En pressad lime
Fyll upp med ginger ale
Serveras som longdrink med is

Ps. Jodå, rommen i fråga är direktimporterad från Kuba till undertecknads hustru. Jag tror minsann att jag ska bjuda den nyanserade FRA-kramaren och hårdföra Kuba-fantasten Per Gudmundson på en Castro om jag springer på honom i baren på Donners Brunn någon gång under nästkommande vecka. Ds.


Andra skriver intressant om Stekare mot FRA, Fidel Castro, Per Gudmundson.

Mikael Odenberg - nu som drink på Café Opera

Har ni testat drinken Mikael Odenberg? Om inte, bjuds ett ypperligt tillfälle att göra det i morgon torsdag kväll på Café Opera, där Stekare mot FRA arrangerar ett FRA-party.

Om drinken Mikael Odenberg säger arrangörerna:

"Inför kvällen har vi världspremiär för en ny drink! Den heter Mikael Odenberg. Den är en variant på Fidel Castro men ingen vet riktigt vad den innehåller. En nämnd ska tillsättas för att reglera hur den blandas. Försvarsdepartementet säger sig ha snappat upp originalreceptet från förra regeringen och försäkrar alla som tvivlar om att den ska att vara jättegod!"

Fredrika på finest.se rapporterar (tack Linda) om torsdagens festligheter på caféet. Ryktesvis planerar rödvinsvänstern från Södermalm att mangrant joina partyt, vilket får mig att återigen konstatera: I politiken får man ibland lattjo sängkamrater.

Ps. Romdrinken Fidel Castro kan ni läsa om här. Ds.


Andra skriver intressant om FRA, Stekare mot FRA, Mikael Odenberg.

Vill McCain offra amerikanska bebisar i Irak

Jag vet inte jag. Det enda jag egentligen vet är att jänkarna är duktiga på att med hjälp av olika slags marknadsundersökningar och fokusgrupper testa reklamfilmers effektivitet innan de börjar sändas storskaligt i TV. Och det gäller naturligtvis också politiska reklamfilmer.

Men utan att ha sett något testresultat för 30-sekundersfilmen "Not Alex", producerad av den progressiva (vilket alltså ska uttydas ordentligt vänster) kampanjorganisatione Moveon.org, undrar jag ändå om de inte skjuter sig själva i foten den här gången.

Ett tecken på det är att programledaren Jon Stewart på The Daily Show (sänds på sen kvällstid i kanal 9 i Sverige) har bashat filmen rätt så ordentligt i sitt program. Och då ska gudarna veta att Jon Stewart antagligen hellre skulle välja att sitta i Guantanamo, än att rösta på John McCain och republikanerna i höstens val.

Döm själv. Tycker du att filmen har ett effektivt och trovärdigt budskap, eller slår det istället tillbaka mot avsändaren?


Andra skriver intressant om presidentvalet, John McCain, Moveon.

Debatten förs på Obamas hemmaplan

Jag upptäcker att jag har missat att tipsa om panelkollegan Pär Henrikssons genomgång av opinionsläget i det amerikanska presidentvalet. Han har tittat på vilka sakfrågor det är som engagerar väljarna, och hur Obama respektive McCain är positionerade i dessa. Intressant läsning och föredömligt kortfattat.


Andra skriver intressant om presidentvalet, Barack Obama, John McCain.