En fråga om trovärdighet

I första numret av nyhetsmagasinet Fokus som landade i brevlådan i dag fredag skriver Hans Strömberg, tidningens språkvårdare och korrekturläsare, bland annat följande under rubriken "Fel i Fokus - Berätta för oss när du hittar fel".
"Från och med nästa nummer kommer Fokus varje vecka på denna plats att publicera de felaktigheter och oklarheter som ni läsare har upptäckt i tidningen. Vi tycker att det är viktigt med förtroendet mellan läsare och tidning. Fokus ska vara pålitlig, korrekt och noggrann och vi vi vill därför redogöra för de eventuella fel och brister som ändå slunkit igenom i tidningen."

Det handlar om något så enkelt som trovärdighet och kvalitetssäkring av produkten gentemot läsarna. I de flesta andra branscher är detta någonting självklart. Så ej inom den svenska journalistiken. Vem har någonsin hört talas om en redaktion som kvalitetssäkrar arbetet enligt en ISO-modell? Därför framstår Fokus korrektionsruta som ett välkommet brott med den redaktionella självgodheten, där det allt som oftast är omöjligt att erkänna fel och korrigera dessa. I valet mellan reportrars och nyhetschefers ego å ena sida, och trovärdigheten för redaktionen som sådan å andra sidan, vinner alltför ofta egot. Därför är Fokus inställning, som är vanlig på tidningar utomlands, ett strategiskt smart val. I en bransch med ständigt ökande brus och utbud, kommer trovärdighet och kvalitetssäkring inte bara vara redaktionellt lönsamt, utan också ekonomiskt lönsamt.

Hört på Arenas julfest...

...Om någon har saknat Hanne Kjöllers skriverier på DN:s ledarsida den senaste tiden meddelas härmed att hon återkommer från tjänstledigheten så snart som hennes bok- och filmprojekt om övervikt är avslutat. Boken och filmen kommer på Brombergs förlag respektive TV8 någon gång under perioden januari/februari.

...Ny chef för Arenagruppens tankesmedja Agora efter Ursula Berge, som har börjat arbeta som samhällspolitisk chef på fackförbundet SSR, lär vara på gång inom en väldigt snart framtid, viskades det om vid en av bardiskarna.

...Anders Jonsson (pol. rep. SR VA m m) efterlyste sent på torsdagskvällen en jacka som verkade ha försvunnit från den temporära garderoben vid entrén.
"Jag har mina nycklar till lägenheten i en av fickorna", kommenterade en bekymrad redaktör Jonsson för Offas utsände när han gjorde sitt tredje varv i garderoben.

...En av Fokus fasta krönikörer, Jens Henriksson, hjärnan bakom Nuder på finansen och före detta departementskollega med Fokus ansvariga utgivare Karin Pettersson, har inte en susning om vad han ska skriva i sin första krönika. Men en sak är säker. Vissa restriktioner kommer han ålagga i sig i skrivandet.
"Om Expressen klipper mig blir det i deras tolkning Pär Nuder som säger något", konstaterade en luttrad statssekreterare.

Vad är det som gäller - kartan eller verkligheten?

Aftonbladets chefredaktör Helle Klein gör en intressant notering på sin blogg från dagens presskonferens med kriskommissionen:
"Bo Pellnäs, ledamot av katastrofkommissionen, resonerade på presskonferensen om pressekreterarnas roll. Det är genom dessa som ministrarna i huvudsak kan nås. Pellnäs tyckte sig se ett dilemma i att det då blir mer fokus på de mediala utspelen från regeringskansliet än på hur själva regeringsarbetet, i det här fallet krishanteringen, ska skötas. Huvudfrågan blir ofta "vad ska vi säga till medierna", inte "vad ska vi göra för att få igång arbetet"."

I en liten bisats ställde faktist Pellnäs en av de mest intressanta frågorna under hela presskonferensen. Den finns det all aledning att fundera vidare över. Inte bara för politikerna i regeringskansliet, utan lika mycket för nyhetscheferna och reportrarna på de politiska redaktionerna.

Till skillnad från regeringskansliet fungerade naturligtvis redaktionerna som de skulle redan under annandagen. Men det tänkvärda är vilken bild av verkligheten det är som media, och för den delen politikerna, arbetar med den dag drevet går i gång. Den "verklighet" som är skapad av media, eller det som verkligen har hänt?

Neo - krämig cappuccino och halvfranska band

Det är något provocerande med krämig cappuccino och halvfranska band. I alla fall om det ingår i programförklaringen för en ny tidskrift. I det här fallet den borgerligt sinnande varannanmånadstidningen Neo, som utkommer med sitt första nummer i januari. Så här skriver krönikören Idde i folkpartiets tidning NU.
"Tjugofemåringar drömmer om prinsessbröllop och trerättersmiddag med vännerna. Kärnfamiljen och kungahuset och ett höstmode som påminner om brittiska rävjakter. Ridstövlar och kavaj. Det är något i luften. Konservatismen har återvänt."
Idde är en av många kommentatorer och bloggare som har gått i gång på den provocerande kombinationen modernt kaffe och läderinbundna böcker.

Bakom tidningen Neo står ett aktiebolag som ägs av tidningens chefredaktör Sofia Nerbrand och VD:n Nicklas Lundblad, samt ett antal finansiärer, varav stiftelsen Fritt Näringsliv är den största, enligt vad Offentliga Affärer erfar. Rimligtvis är en av projektets större bidragsgivare också Stockholms handelskammare, eller folk i kretsen kring den, eftersom Niclas Lundblad kommer därifrån.
Projektets mentor och beskyddare får Timbros och stiftelsen Fritt Näringslivs VD, Cecilia Stegö-Chiló, sägas vara. Sofia Nerbrand arbetade några månader åt stiftelsen med att utreda förutsättningarna och arbeta fram grunden för tidningen.
I redaktionsrådet ingår bland annat Timbros Johan Norberg, Peter Wolodarski på DN:s ledarredaktion, vetenskapsjournalisten Maria Borelius, Michael Moynihan som står bakom bloggen Stockholm Spectator samt författaren Torbjörn Elensky.
Eftersom tidningen kommer arbeta med en fast bemanning på sammanlagt tre personer plus en formgivare på halvtid samt en extern annonsförsäljare som arbetar på provisionsbasis, får den sägas ha hyfsade ekonomiska möjligheter att överleva. Inte minst med tanke på kombinationen av extremt låga overheadkostnader och att den ser ut att fylla en tom nisch på den idébaserade tidskriftsmarknaden. En nisch som dessutom innehåller ett antal kapitalstarkta mecenater som nog kan fås att lätta på plånboken om de tror på projektet och personerna bakom det.

För att få kläm på vad kaffet och böckerna egentligen handlar om, käkade Offa lunch med en tredjedel av redaktionen. Enligt den tredjedelen handlar krämig cappuccino om att på ett lite PR-smart och provokativt sätt formulera borgerlighetens nya tredje steg, som är det som Neo ska skildra. Därav namnet Neo - det nya.
I det första steget definierades borgerligheten som de som bodde på Östermalm och i liknande stadsdelar, enkelt uttryckt. Det andra stegets borgerlighet handlade om de personer som röstade på ett borgerligt parti. I det tredje steget, det som tidningens redaktion vill vara en röst för, handlar borgerligheten om de personer som lever det goda livet i storstaden. Alltså den moderna urbaniteten och de människor som känner sig hemma i den.
Tidningen har en uttalad idé om att försöka bli för den moderna urbana borgerliga människan vad tidningen Ordfront var för vänstern när den var som bäst en gång i tiden. Alltså en tidning som driver en klar tes, och ger argument och idémässigt understöd till sin läsekrets. En sorts modern medial borgerlig folkbildning alltså, som Offentliga Affärer tolkar det hela. Eller annorlunda uttryckt: en borgerlig ledarsida i magasinsformat, kryddad med en del maffiga, genomarbetade reportage, packeterat i en snyggt och smakfullt formgiven tidning som lockar till läsning.

Om Neo kan bli för borgerligheten vad tidskriften Arena är för den moderna vänstern kan det bli riktigt spännande, tror Offa.

Måste grannen stenas...?

Ett inslag i serien insändare vi minns:

Öppet brev till de präster som skrivit under uppropet mot välsignelseakten för homosexuella. Jag har en del frågor till er präster som vet och kan allt.
Jag tänker sälja min dotter som slav (2:a Mos 21:7). Vad kan vara ett skäligt pris?
I Tredje Moseboken 21:20 står det klart och tydligt att jag får äga både manliga och kvinnliga slavar från ett grannland. En vän till mig hävdar att detta bara gäller människor utanför EU. Kan han ha rätt?
Min granne som jobbar på Kvantum insisterar på att även jobba på söndagar. Enligt Andra Moseboken 35:2 så måste han dräpas. Är jag moraliskt ansvarig för att göra detta själv?
Jag besöker inte kyrkan då jag lider av stor närsynthet och enligt Tredje Moseboken 21:20 får jag inte närma mig Guds altare om jag ser dåligt. Min son konfirmerar sig nu och det vore kul att se hur han uppför sig i kyrkan. Är det okej om jag sitter i vapenhuset?
Kan mina barn börja att träna fotboll i IFK Värnamo då Tredje Moseboken 11:7-8 säger att de inte får röra resterna efter en död gris. Eller måste de fortsätta spela här hemma med en plastboll?
En bonde här ute i Tånnö envisas med att odla olika grödor på samma jord och syndar därmed mot Tredje Moseboken 19:19.
Han har även den fula ovanan att svära mycket. Nu är hans fru inte heller mycket bättre då hon envisas med att gå klädd i kläder som är gjorda av mer än ett tygmaterial (vanligen bomull och polyester). Är det nu nödvändigt att samla hela Tånnöbyn för att stena dem? (Tredje Moseboken 24:10-16). Kan vi inte bara bränna dem på bål som vi brukar göra med människor som ligger med sina släktingar (Tredje Moseboken 20:14)?
Jag vet att ni präster har gått på djupet i dessa frågor så jag ser fram mot tydliga och raka svar. Stort tack till er rakryggade präster om tydligt visar att Guds ord är evigt och oföränderligt.
Magnus Samuelsson
Tånnö

Förundersökning mot SSU nedlagd

Förundersökningen mot SSU-förbundet angående bidragsfusket med fejkade medlemssiffror är nedlagd, uppger en centralt placerad källa i kanslihuset för Offentliga Affärer.

Hörde vi just en djup suck av lättnad från i tur och ordning Göran Persson, Lena Hallengren och hela SSU:s förbundsstyrelse?

Ivan på KGB

Det ryktas att nya tidningen Ivan ska ha releaseparty på restaurang KGB i centrala Stockholm. Gästerna som minglar och bläddrar i tidningen ska visst serveras av snygga servitriser uppklädda i något slags småsexigt uniformsplagg som hämtat inspiration från ryska armén. Låter som ett passande tema.

Frågan är om Ivan, som startats av ett gäng avhoppade Slitz-medarbetare som tröttnade på Mats Drougge, får plats på marknaden? Det börjar bli trångt i hyllan bredvid Café, FHM, Moore och Slitz. Fast finansiellt verkar projektet kunna ros i land. Enligt uppgifter i Dagens Media står Tre-Mag bakom projektet, och det förlaget har ju onekligen en del kulor på banken. Sen återstår att se om den publicistiska idén håller. En slitz-kopia, fast med mer hjärna. Babes, fast inte lika naket, samt babes som är starka, tuffa, intelligenta och framgångsrika. Alltså inte riktigt det kvinnoideal i form av dokusåpakändisar som Drougge väljer att lyfta fram i Slitz. Nu är det upp till grabbarna grus i Arjeplog och Svedala, som köper en tidning när de har varit på macken och tankat, att avgöra vilket kvinnoideal det är som har framtiden för sig.

Offa föreslår i all enkelhet att Ivans redaktion kontaktar juridik- och psykologistudenten samt bloggaren Glamourprinsessan, alias Karolina Lassbo, och erbjuder henne medarbetarskap som kombinerad modell, krönikör och frågespaltsrådgivare.

I övrigt ryktas att Ivan har knutit upp Aftonbladetkolumnisten Anna Ekelund som krönikör. Hennes utgångsbud lär ha legat på 10.000 kronor per krönika, samt att hennes bättre hälft också skulle erbjudas någon form av fast medarbetarskap i tidningen. Låter som om Ekelund, med den attityden, är en kvinna helt i Ivans smak.

Howard Stern äntligen ocensurerad

Kungen av amerikansk radio - Howard Stern - kommer äntligen kunna avnjutas i ocensurerad form efter årsskiftet. Från och med den 9:e januari nästa år går han över till Sirius Satellite Radio. Poängen med kanalbytet är att satellitradion Sirius inte lyder under den amerikanska radio- och TV-myndigheten FCC och dess regelverk, som enligt Stern själv styrs av "regeringen och den konservativa moralistiska högern". Stern och hans redaktion kommer få två egna kanaler att showa loss i på sitt eget oefterhärmeliga sätt.

Som vi har väntat.

Dagens rubrik

Anna Nicole i lesbisk sexorgie med servitris -
Bingokvällen urartade med piskor och handbojor.
(Expressen 23/11-05)

Getingens USA-korre Johan T Lindwall är tveklöst kungen på redaktionen. Gör man kvällstidning ska man göra det ordentligt.

Vem är gnälligast på DN?

Ibland har Offentliga affärer lite svårt att bestämma sig för vem som är gnälligast av DN:s ledarskribenter. Men eftersom -2+4 ändå till syvende och sist är lika med +2, har Offentliga affärer bestämt sig för att fortsätta läsa ledarsidan. (Tur förresten att det för närvarande bara finns två gnällgökar på ledarsidorna, annars hade Offa inte stått ut.)

Här följer Offas ranking av de flesta av ledarskribenterna på Sveriges finaste morgontidning:

Gnälligast:
2. Niklas Ekdahl. Allvarligt talat, det kan inte vara särskilt roligt att tvingas ha en sådan gnällig chef på jobbet.
1. Johannes Åman. Mannen som ständigt gör sitt bästa för att motbevisa påståendet om att män aldrig har mens.

Mest läsvärda:
4. Barbro Hedvall. Besitter en gedigen, bred och lång erfarenhet som understryker tesen om att gammal är äldst. Skriver alltid läsvärda litteraturanmälningar.
3. Per Ahlin. DN:s egen Thomas Friedman. Lika produktiv, närvarande och allmänbildad som Bengt Albons på nyhetsredaktionen är improduktiv och frånvarande.
2. Peter Wolodarski. Sveriges enda ledarskribent som kan räkna och som dessutom gör det, och som därigenom visar på poängen med mångfald. I det jämngråa ledarskribentträsket bestående av idéhistoriker och statsvetare är den unga stjärnan från Handels en ljuspunkt i tillvaron.
1. Malin Siwe. Fick mycket välförtjänt pris på Stora tidskriftsdagen som årets bästa kolumnist. Besitter en unik förmåga att kunna kombinera humor med att se världen bortom tullarna, samtidigt som hon verkar i andan av den klassiska devisen; "varje ineffektivt använd skattekrona är en stöld från de fattiga".

Äntligen lite konspirationsteorier

Äntligen dags för en schysst konspirationsteori. Det har varit lite för lugnt på den fronten på sistone. Den alltid lika rättvisa och balanserade bloggaren Rättvis och Balanserad funderar omkring vem det är som egentligen betalar kamrat Zaremba. Detta med anledning av kamratens senaste artikelserie i DN om den rörliga arbetskraften i det nya Europa. Rättvis och balanserad passar därför på att påminna om att kamraten fick motta Gösta Bohmans minnespris tidigare i år.
Offentliga affärer tycker att Rättvis och Balanserad har slappat till sig och visat prov på ofullständig research. Därför vill Offentliga affärer påminna om att kamrat Zaremba också har mottagit Timbros kulturpris för några år sedan.

För övrigt har Offentliga affärer funderat en del över vem det är som betalar medborgaren Rättvis och Blanserad? Offentliga affärers gissning är skattebetalarna via partistödet. Detta eftersom medborgaren Rättvis och Balanserad misstänks arbeta på 68:ans kommunikationsavdelning under namnet Anders Lindberg.

Fler efterforskningar följer.

Hur står det till med Borg och gräsrötterna?

Apropå Anders Borgs folkhemskramande kan man undra hur pass gediget förankrad kursändringen egentligen är i partiet? Visserligen kan den före detta drogliberalen säkert mecka ihop en redig holk med hjälp av de senaste opinionsundersökningarna, som håller gräsrötterna så där lite lugnt och behagligt pårökta och nöjda ett tag framöver. Men vad händer om det visar sig att kursändringen inte riktigt förmår navigera partiskutan ända in i Rosenbad?

Läs till exempel vad bloggaren Aqurette skriver om frågan:
"Förra veckan deltog jag i ett möte på partikansliet här i Skåne. Med ett tiotal andra moderater diskuterade jag strategier inför valet. En fråga som kom upp vid flera tillfällen var den tveksamhet många moderater känner inför partiets nya politik. Alla var nog överens om att det ligger en fara i att bli så lik motståndaren att valet mellan oss och socialistpartierna framstår som irrelevant."

Dagens citat

"I dag subventionerar vi möjligheten att ha en byggarbetare hemma som lägger ett golv. Varför inte subventionera att man har någon som bonar golvet?"
Ulrica Messing 1996. (DN 22/11)

Kommitteologi

Kommittelagen:
Effektiviteten hos en kommitté är omvänt proportionell mot antalet deltagare och tiden som används för överläggningar.

Shanahans lag:
Längden av ett sammanträde ökar med kvadraten på antalet närvarande.

Trivialitetslag:
Tiden som går åt för varje punkt på dagordningen är omvänt proportionell mot det belopp som behandlas.

"Klot-Johan" till riksdagen

Dagens grattis går till Mats "klot-Johan" Johansson, f d Timbrobas och chefredaktör på Svenska Dagbladet, som placerades på valbar plats till riksdagen när stockholmsmoderaterna under helgen spikade sina listor inför valet nästa år.

Därmed lyckades hans personvalskampanj, som bland annat bestod av ett personligt brev som skickades ut till de moderata partimedlemmarna i Stockholmstrakten inför det interna provvalet. I brevet lanserade han sig själv som riksdagskandidat, samtidigt som han sålde in sin nya bok "Nästa Europa" (Santérus förlag). Smart drag, eftersom det inte var direkt gratis att skicka ut brevet.

Så här skriver krönikören Dr Spinn (Martin Borgs) i senaste numret av Dagens Media:
"För Stockholmsmoderaterna har provvalet blivit big business. Det enda sättet att få direktkontakt med partimedlemmarna var att köpa adresser från kansliet för 15 kronor. Lägg till porto och tryckkostnader för utskick till 10 000 medlemmar. Priset för en riksdagsplats hamnar kring en kvarts miljon kronor. Den höga kostnaden fick de flesta kandidater att avstå från att skicka brev, men sammanlagt omsatte provvalet i Stockholm miljontals kronor som gick rakt in i partikassan".

Offentliga affärer har läst klot-Johans brev till medlemmarna. Visst är karln efer många års slit i mediafabriken vän med pennan, eller vad sägs om följande utdrag?

"Till och med valnederlaget under Yngve Holmberg 1970 hade något gott med sig; det kunde inte bli sämre. I opinionsmätningar efter valet fick vi under tio procent. Man härdades".

"Idéstriden tar aldrig slut. Sverige lider fortfarande av ett överflöd av skatter och ett underskott på arbete, Åter behövs ett maktskifte för att stoppa enpartiväldet. På nytt hotas vi av politisk extremism, denna gång i islams namn. Och Ryssland under Putin går åt fel håll. När Europa skulle behöva stå starkt splittras EU av nationella särintressen, medan den svenska Europadebatten tystnar".

"Mitt andra ärende gäller Stockholm. Min hemstad sedan 30 år är fortfarande en pärla, men glansen har mattats under de senate årens vanstyre. SSU-gänget i Stadshuset måste ersättas av politiker som förstår företagandets villkor. Alltså: bort med alla vänstertomtar som motarbetar det som ska växa".

Klot-Johan fick 520 röster i provvalet och placerades på plats nummer sex på riksdagslistan. I dagsläget har moderaterna sju mandat i Stockholms stad.

Mannen med hästsvans

Så kom den då äntligen, intervjun i vilken någon sätter fingret på likheten mellan Anders Borgs och Göran Perssons budskap och förebilder. Naturligtvis är det den alltid excellente Anders Jonsson som gör det i en intervju med moderaternas Anders Borg i veckans nummer av Veckans Affärer. Några utdrag ur artikeln:

"Vår vision kan absolut beskrivas i folkhemstermer, ett samhälle som inkluderar alla, där inte en tredjedel står utanför", (säger Anders Borg).

"Vi vill återupprätta den svenska samhällsmodellen som den fungerade på 1950- och 1960-talet. Alltså ett samhälle där det lönar sig väldigt mycket att arbeta, där det är väldigt lönsamt att gå ut på arbetsmarknaden."
Men visionen om de gyllen åren under framväxten av Tage Erlanders starka samhälle, är ju också vad statsminister Göran Persson brukar tala om. Och är den någon som driver tesen att politik är att lösa problem varefter de uppstår är det Göran Persson. Har moderaterna blivit socialdemokrater?
"Det är inte sant att socialdemokraterna vill återupprätta den svenska modellen. Det är ju de som drivit resan bort genom höjda skatter och höjda ersättningar som gör det mindre lönsamt att arbeta. Jag tror att socialdemokraterna är på väg att begå ett jättemisstag genom att bygga hela sin valrörelse på att försvara frånvaron från arbete."

"Det vore väldigt märkligt att ägna fyra år av slit och släp för att utforma en politik och sedan överge den. Jag är genuint övertygad, på, basis av forskning, att kärnan i vad Sverige behöver är att göra det med lönsamt för låg- och medelinkomsttagare att arbeta".
"Och vi har varit väldigt tydliga med att vi slår vakt om arbetsrätten, kollektivavtalen och rätten till sympatiåtgärder. Vi skulle förstöra vårt väljarmandat om vi brakade iväg från det vi sagt. Då skulle vi inte ha en chans att bli omvalda 2010."

Men om det inte blir någon valseger då - vad gör han då?
"Då lämnar jag politiken. Ärligt talat kan jag längta tillbaka till marknaden. Jag trivdes extremt bra med dess realistiska syn på politiken. Låter man förhoppningar eller ideologiska föreställningar spela in när man gör ett tradingförslag får man fel."

För övrigt gillar Offentliga affärer Anders Borg varje gång han hyllar arbetslinjen, vilket är rätt så ofta numera. Hur ofta hör man Göran Persson hylla densamma?
Till sist en liten avslutande fråga. Hur högt var Sveriges skattetryck när den gedigna gråsossen Sträng avgick som finansminister? Svaret är ungefär 38 procent, om jag minns rätt.

Intervjuer vi minns

Apropå det faktum att det inte ser ut att bli något bud på Securitas, minns Offentliga affärer följande intervjuer i Affärsvärlden för ett par år sedan, när striden om svenskt EMU-medlemskap var som hetast.
"Den uppmärksamhet som bland annat P-O Eriksson, Sven Hagströmer och Rune Andersson fått står inte i proportion till deras betydelse. Sven Hagströmer är en mupp och har aldrig drivit något medelstort- eller storföretag", säger Gustaf Douglas. (Afv 030506)

Varvid Hagströmer kontrade i en senare intervju.
Hur känns det att Gustaf Douglas kallar dig för "mupp"?
Hagströmer: Det känns jättebra, för det säger nog mer om Gustaf än om mig. Han säger att nivån på EMU-debatten måste höjas och hans bidrag blev att kalla mig för en mupp. (Afv 040504)

Diskret pressekreterare?

"Veckans fridstörare var Ylva Johanssons pressekretare Ingemar Olsson när han vågade sig ut på en förhandsvisning av filmen "Proof". När Ylva ringt fyra gånger gick han längst bak i salongen och tog samtalet - vänd mot väggen. Väggen fungerade bevisligen som en resonanslåda för hans lågmälda samtal, vilket fick hela salongen att brista ut i hyssjanden under de hela fem minuter samtalet pågick. När ljuset tändes igen rådde lynchstämning".
DN Ekonomi (20/11)

Gårdagens demonstration

Gårdagens kollektivavtalsdemonstration arrangerad av socialdemokraterna i Täby fömådde mobilisera mellan 100-150 deltagare, berättar en person som var med.

Fatta!

150. sossar. i. Täby.

Wow.

Tråkig Securitasdementi för Sven-Otto

"Det finns ingen grund för dessa rykten", sade Securitas VD Thomas Berglund till Nyhetsbyrån Direkt i går torsdag. Under onsdagen steg Securitas aktie med 4,6 procent under hög omsättning på Stockholmsbörsen sedan uppköpsrykten börjat cirkulera. Bakgrunden är ett rykte på marknaden som förtäljer att ett riskkapitalbolag är på väg att lägga ett bud på på den internationella säkerhetskoncernen.

Den dementin får nog moderaternas partisekreterare Sven-Otto Littorin att deppa lite, efersom det därmed inte ser ut att bli någon välbehövlig förstärkning av moderaternas kampanjkassa inför valrörelsen. Gustaf Douglas, styrelseledamot i moderaterna, tillika storägare i Securitas, kan efter dementin inte räkna med att få en storfet påse cash i handen som han delvis kunde ha slantat in i partiet via en generös donation för att stärka krigskassan.

Föredömet är naturligtvis Hr Douglas trätobroder på marknaden - finansmannen Sven Hagströmer, som finansierade Junilistans valkampanj i EU-parlamentsvalet ur egen ficka.