Howard Stern äntligen ocensurerad

Kungen av amerikansk radio - Howard Stern - kommer äntligen kunna avnjutas i ocensurerad form efter årsskiftet. Från och med den 9:e januari nästa år går han över till Sirius Satellite Radio. Poängen med kanalbytet är att satellitradion Sirius inte lyder under den amerikanska radio- och TV-myndigheten FCC och dess regelverk, som enligt Stern själv styrs av "regeringen och den konservativa moralistiska högern". Stern och hans redaktion kommer få två egna kanaler att showa loss i på sitt eget oefterhärmeliga sätt.

Som vi har väntat.

Dagens rubrik

Anna Nicole i lesbisk sexorgie med servitris -
Bingokvällen urartade med piskor och handbojor.
(Expressen 23/11-05)

Getingens USA-korre Johan T Lindwall är tveklöst kungen på redaktionen. Gör man kvällstidning ska man göra det ordentligt.

Vem är gnälligast på DN?

Ibland har Offentliga affärer lite svårt att bestämma sig för vem som är gnälligast av DN:s ledarskribenter. Men eftersom -2+4 ändå till syvende och sist är lika med +2, har Offentliga affärer bestämt sig för att fortsätta läsa ledarsidan. (Tur förresten att det för närvarande bara finns två gnällgökar på ledarsidorna, annars hade Offa inte stått ut.)

Här följer Offas ranking av de flesta av ledarskribenterna på Sveriges finaste morgontidning:

Gnälligast:
2. Niklas Ekdahl. Allvarligt talat, det kan inte vara särskilt roligt att tvingas ha en sådan gnällig chef på jobbet.
1. Johannes Åman. Mannen som ständigt gör sitt bästa för att motbevisa påståendet om att män aldrig har mens.

Mest läsvärda:
4. Barbro Hedvall. Besitter en gedigen, bred och lång erfarenhet som understryker tesen om att gammal är äldst. Skriver alltid läsvärda litteraturanmälningar.
3. Per Ahlin. DN:s egen Thomas Friedman. Lika produktiv, närvarande och allmänbildad som Bengt Albons på nyhetsredaktionen är improduktiv och frånvarande.
2. Peter Wolodarski. Sveriges enda ledarskribent som kan räkna och som dessutom gör det, och som därigenom visar på poängen med mångfald. I det jämngråa ledarskribentträsket bestående av idéhistoriker och statsvetare är den unga stjärnan från Handels en ljuspunkt i tillvaron.
1. Malin Siwe. Fick mycket välförtjänt pris på Stora tidskriftsdagen som årets bästa kolumnist. Besitter en unik förmåga att kunna kombinera humor med att se världen bortom tullarna, samtidigt som hon verkar i andan av den klassiska devisen; "varje ineffektivt använd skattekrona är en stöld från de fattiga".

Äntligen lite konspirationsteorier

Äntligen dags för en schysst konspirationsteori. Det har varit lite för lugnt på den fronten på sistone. Den alltid lika rättvisa och balanserade bloggaren Rättvis och Balanserad funderar omkring vem det är som egentligen betalar kamrat Zaremba. Detta med anledning av kamratens senaste artikelserie i DN om den rörliga arbetskraften i det nya Europa. Rättvis och balanserad passar därför på att påminna om att kamraten fick motta Gösta Bohmans minnespris tidigare i år.
Offentliga affärer tycker att Rättvis och Balanserad har slappat till sig och visat prov på ofullständig research. Därför vill Offentliga affärer påminna om att kamrat Zaremba också har mottagit Timbros kulturpris för några år sedan.

För övrigt har Offentliga affärer funderat en del över vem det är som betalar medborgaren Rättvis och Blanserad? Offentliga affärers gissning är skattebetalarna via partistödet. Detta eftersom medborgaren Rättvis och Balanserad misstänks arbeta på 68:ans kommunikationsavdelning under namnet Anders Lindberg.

Fler efterforskningar följer.

Hur står det till med Borg och gräsrötterna?

Apropå Anders Borgs folkhemskramande kan man undra hur pass gediget förankrad kursändringen egentligen är i partiet? Visserligen kan den före detta drogliberalen säkert mecka ihop en redig holk med hjälp av de senaste opinionsundersökningarna, som håller gräsrötterna så där lite lugnt och behagligt pårökta och nöjda ett tag framöver. Men vad händer om det visar sig att kursändringen inte riktigt förmår navigera partiskutan ända in i Rosenbad?

Läs till exempel vad bloggaren Aqurette skriver om frågan:
"Förra veckan deltog jag i ett möte på partikansliet här i Skåne. Med ett tiotal andra moderater diskuterade jag strategier inför valet. En fråga som kom upp vid flera tillfällen var den tveksamhet många moderater känner inför partiets nya politik. Alla var nog överens om att det ligger en fara i att bli så lik motståndaren att valet mellan oss och socialistpartierna framstår som irrelevant."

Dagens citat

"I dag subventionerar vi möjligheten att ha en byggarbetare hemma som lägger ett golv. Varför inte subventionera att man har någon som bonar golvet?"
Ulrica Messing 1996. (DN 22/11)

Kommitteologi

Kommittelagen:
Effektiviteten hos en kommitté är omvänt proportionell mot antalet deltagare och tiden som används för överläggningar.

Shanahans lag:
Längden av ett sammanträde ökar med kvadraten på antalet närvarande.

Trivialitetslag:
Tiden som går åt för varje punkt på dagordningen är omvänt proportionell mot det belopp som behandlas.

"Klot-Johan" till riksdagen

Dagens grattis går till Mats "klot-Johan" Johansson, f d Timbrobas och chefredaktör på Svenska Dagbladet, som placerades på valbar plats till riksdagen när stockholmsmoderaterna under helgen spikade sina listor inför valet nästa år.

Därmed lyckades hans personvalskampanj, som bland annat bestod av ett personligt brev som skickades ut till de moderata partimedlemmarna i Stockholmstrakten inför det interna provvalet. I brevet lanserade han sig själv som riksdagskandidat, samtidigt som han sålde in sin nya bok "Nästa Europa" (Santérus förlag). Smart drag, eftersom det inte var direkt gratis att skicka ut brevet.

Så här skriver krönikören Dr Spinn (Martin Borgs) i senaste numret av Dagens Media:
"För Stockholmsmoderaterna har provvalet blivit big business. Det enda sättet att få direktkontakt med partimedlemmarna var att köpa adresser från kansliet för 15 kronor. Lägg till porto och tryckkostnader för utskick till 10 000 medlemmar. Priset för en riksdagsplats hamnar kring en kvarts miljon kronor. Den höga kostnaden fick de flesta kandidater att avstå från att skicka brev, men sammanlagt omsatte provvalet i Stockholm miljontals kronor som gick rakt in i partikassan".

Offentliga affärer har läst klot-Johans brev till medlemmarna. Visst är karln efer många års slit i mediafabriken vän med pennan, eller vad sägs om följande utdrag?

"Till och med valnederlaget under Yngve Holmberg 1970 hade något gott med sig; det kunde inte bli sämre. I opinionsmätningar efter valet fick vi under tio procent. Man härdades".

"Idéstriden tar aldrig slut. Sverige lider fortfarande av ett överflöd av skatter och ett underskott på arbete, Åter behövs ett maktskifte för att stoppa enpartiväldet. På nytt hotas vi av politisk extremism, denna gång i islams namn. Och Ryssland under Putin går åt fel håll. När Europa skulle behöva stå starkt splittras EU av nationella särintressen, medan den svenska Europadebatten tystnar".

"Mitt andra ärende gäller Stockholm. Min hemstad sedan 30 år är fortfarande en pärla, men glansen har mattats under de senate årens vanstyre. SSU-gänget i Stadshuset måste ersättas av politiker som förstår företagandets villkor. Alltså: bort med alla vänstertomtar som motarbetar det som ska växa".

Klot-Johan fick 520 röster i provvalet och placerades på plats nummer sex på riksdagslistan. I dagsläget har moderaterna sju mandat i Stockholms stad.

Mannen med hästsvans

Så kom den då äntligen, intervjun i vilken någon sätter fingret på likheten mellan Anders Borgs och Göran Perssons budskap och förebilder. Naturligtvis är det den alltid excellente Anders Jonsson som gör det i en intervju med moderaternas Anders Borg i veckans nummer av Veckans Affärer. Några utdrag ur artikeln:

"Vår vision kan absolut beskrivas i folkhemstermer, ett samhälle som inkluderar alla, där inte en tredjedel står utanför", (säger Anders Borg).

"Vi vill återupprätta den svenska samhällsmodellen som den fungerade på 1950- och 1960-talet. Alltså ett samhälle där det lönar sig väldigt mycket att arbeta, där det är väldigt lönsamt att gå ut på arbetsmarknaden."
Men visionen om de gyllen åren under framväxten av Tage Erlanders starka samhälle, är ju också vad statsminister Göran Persson brukar tala om. Och är den någon som driver tesen att politik är att lösa problem varefter de uppstår är det Göran Persson. Har moderaterna blivit socialdemokrater?
"Det är inte sant att socialdemokraterna vill återupprätta den svenska modellen. Det är ju de som drivit resan bort genom höjda skatter och höjda ersättningar som gör det mindre lönsamt att arbeta. Jag tror att socialdemokraterna är på väg att begå ett jättemisstag genom att bygga hela sin valrörelse på att försvara frånvaron från arbete."

"Det vore väldigt märkligt att ägna fyra år av slit och släp för att utforma en politik och sedan överge den. Jag är genuint övertygad, på, basis av forskning, att kärnan i vad Sverige behöver är att göra det med lönsamt för låg- och medelinkomsttagare att arbeta".
"Och vi har varit väldigt tydliga med att vi slår vakt om arbetsrätten, kollektivavtalen och rätten till sympatiåtgärder. Vi skulle förstöra vårt väljarmandat om vi brakade iväg från det vi sagt. Då skulle vi inte ha en chans att bli omvalda 2010."

Men om det inte blir någon valseger då - vad gör han då?
"Då lämnar jag politiken. Ärligt talat kan jag längta tillbaka till marknaden. Jag trivdes extremt bra med dess realistiska syn på politiken. Låter man förhoppningar eller ideologiska föreställningar spela in när man gör ett tradingförslag får man fel."

För övrigt gillar Offentliga affärer Anders Borg varje gång han hyllar arbetslinjen, vilket är rätt så ofta numera. Hur ofta hör man Göran Persson hylla densamma?
Till sist en liten avslutande fråga. Hur högt var Sveriges skattetryck när den gedigna gråsossen Sträng avgick som finansminister? Svaret är ungefär 38 procent, om jag minns rätt.

Intervjuer vi minns

Apropå det faktum att det inte ser ut att bli något bud på Securitas, minns Offentliga affärer följande intervjuer i Affärsvärlden för ett par år sedan, när striden om svenskt EMU-medlemskap var som hetast.
"Den uppmärksamhet som bland annat P-O Eriksson, Sven Hagströmer och Rune Andersson fått står inte i proportion till deras betydelse. Sven Hagströmer är en mupp och har aldrig drivit något medelstort- eller storföretag", säger Gustaf Douglas. (Afv 030506)

Varvid Hagströmer kontrade i en senare intervju.
Hur känns det att Gustaf Douglas kallar dig för "mupp"?
Hagströmer: Det känns jättebra, för det säger nog mer om Gustaf än om mig. Han säger att nivån på EMU-debatten måste höjas och hans bidrag blev att kalla mig för en mupp. (Afv 040504)

Diskret pressekreterare?

"Veckans fridstörare var Ylva Johanssons pressekretare Ingemar Olsson när han vågade sig ut på en förhandsvisning av filmen "Proof". När Ylva ringt fyra gånger gick han längst bak i salongen och tog samtalet - vänd mot väggen. Väggen fungerade bevisligen som en resonanslåda för hans lågmälda samtal, vilket fick hela salongen att brista ut i hyssjanden under de hela fem minuter samtalet pågick. När ljuset tändes igen rådde lynchstämning".
DN Ekonomi (20/11)

Gårdagens demonstration

Gårdagens kollektivavtalsdemonstration arrangerad av socialdemokraterna i Täby fömådde mobilisera mellan 100-150 deltagare, berättar en person som var med.

Fatta!

150. sossar. i. Täby.

Wow.

Tråkig Securitasdementi för Sven-Otto

"Det finns ingen grund för dessa rykten", sade Securitas VD Thomas Berglund till Nyhetsbyrån Direkt i går torsdag. Under onsdagen steg Securitas aktie med 4,6 procent under hög omsättning på Stockholmsbörsen sedan uppköpsrykten börjat cirkulera. Bakgrunden är ett rykte på marknaden som förtäljer att ett riskkapitalbolag är på väg att lägga ett bud på på den internationella säkerhetskoncernen.

Den dementin får nog moderaternas partisekreterare Sven-Otto Littorin att deppa lite, efersom det därmed inte ser ut att bli någon välbehövlig förstärkning av moderaternas kampanjkassa inför valrörelsen. Gustaf Douglas, styrelseledamot i moderaterna, tillika storägare i Securitas, kan efter dementin inte räkna med att få en storfet påse cash i handen som han delvis kunde ha slantat in i partiet via en generös donation för att stärka krigskassan.

Föredömet är naturligtvis Hr Douglas trätobroder på marknaden - finansmannen Sven Hagströmer, som finansierade Junilistans valkampanj i EU-parlamentsvalet ur egen ficka.

Fler än Rankka ger Bush fingret

Om vi säger så här. Rankka är inte ensam om att ge Bush fingret. Det är bara rekordlåga 34 procent av de amerikanska väljarna som ger honom godkänt i den senaste mätningen.

"PRESIDENT BUSH'S job approval rating sank to another low in November, with 34% of Americans saying he is doing an "excellent" or "pretty good job," while 65% rank his performance as "only fair" or "poor," according to the latest Harris Interactive poll. Vice President Cheney got a mere 30% positive rating in the latest telephone poll of 1,011 adults, while Secretary of Defense Donald Rumsfeld saw a 34% positive rating. Representatives in Congress fared even worse: 27% of those polled now rate Republicans favorably and only a quarter give Democrats positive marks", rapporterar nätupplagan av Wall Street Journal. (Mätningen genomfördes mellan 9-11 november.)

Bush är alltså ett sänke för republikanerna för närvarande. Det har han aldrig varit förut. Vad betyder då det här? Jo, det innebär att de republikanska kongressledamöter, senatorer och guvenörer som vill bli omvalda under mellanvalsåret 2006, kommer springa så långt bort från Vita huset som bara tänkas kan. Och de kommer springa fort.

Maria Rankka gav Bush fingret

Det är säkert. Hon gjorde det. Bokstavligen. På ett Timbroevenemang på torsdagskvällen.

Maria Rankka, vice vd på Timbro, författare, proffstyckare och flitig soffnötare i TV, har just kommit hem från en månadslång resa till USA arrangerad av State Department (amerikanska UD).
"Jag har bestämt mig för att aldrig mer tala väl om Bush-administrationen i svensk media", svarade hon när jag frågade henne om vilka hennes intryck av resan var. Det löftet underströk hon med en mycket talande gest med fingret.

Jag tror henne. Maria Rankka är nämligen en person som har lämnat partigängeriet och partismen bakom sig. Det bådar gott, både för hennes självständighet och hennes förmåga att göra egna fristående analyser och stå för dem. Det ska bli spännande att se vad hon kommer åstadkomma på Timbro som hon numera återfinns på, efter några framgångsrika år på PR-byrån Prime.

Dagens demonstration

Anordnas i kväll torsdag i Täby. Det är socialdemokraterna som ska demonstrera mot Täbys moderata kommunledning angående en brist i Täbys upphandlingsreglemente. Det handlar tydligen om att det inte finns något krav på att företag som kommunen upphandlar av ska ha tecknat kollektivavtal.

Måntro att det är dags för Anders Borg att ta fram partipiskan och besöka Täby-generalen Filippa Reinfeldt och förklara partilinjen för henne, eller?

En sak är säker, den svenska modellen med kollektivavtal har aldrig tidigare satts under sådan press, trots att till och med moderaternas Gunilla Carlsson numera är kollektivavtalsfantast. Är inte det höjden av ironi?

Dagens citat

"För övrigt råder det panik på SVT: skitungarna ser hellre på Trean, Fyran och Femman. "Hajk" funkar inte längre. Leif Jakobsson (programdirektör) säger att man jobbar hårt på en lösning. Tips till styrelsen: den dag Leif Jakobsson förstår vad det är för på SVT, den dagen vaknar vi alla upp som sydvietnameser".
Johan Croneman (DN 16/11)

En tidning är född

Så är den här Diego - Ditt ego. Din livsstil. Din karriär. "Det unga affärsmagasinet", som chefredaktören Kristofer Steneberg skriver i programförklaringen i den nya tidningen som damp ned i brevlådan i dag. Det stora knäcket om krogarna kring Stureplan får minst $$$$ i betyg. Fler sådana jobb vill Initierat se framöver för att förlänga provprenumerationen.

De får sägas vara ambitiösa, folket på Rosa raketen i botten på Bonnierskrapan. Ny TV-station och ny tidning inom loppet av bara några dagar. Gunilla Herlitz tänker uppenbarligen inte nöja sig med att bara sitta och förvalta Hasses lilla imperium. Här ska byggas vidare.

Stalltipset efter en genombläddring av första numret får bli att Diego och Kristoffer Steneberg och hans närmaste kvinna, Henrietta Westman, kommer peta ut Pontus Schultz och Att:ention från banan. Båda tidningarna riktar sig mot samma målgrupp med samma slags innehåll och har i slutändan samma ägare. Skillnaden är bara att Diego har en bättre och större redaktion i ryggen, och en seriös chefredaktör, vilket knappast Att:ention kan anklagas för att ha.

För övrigt noterar Offentliga affärer att det helt enligt Diegos karriärrecepet går bra för de gamla Finanstidningsnissarna. Kristoffer Steneberg (Diego), Thomas Peterssohn (Affärsvärlden), Per Lundsjö (N24) och snart Martin Ådahl, Martin Ahlquist samt Karin Pettersson (Fokus), började alla sin journalistiska bana på Finanstidningens redaktion på Kungsgatan. Och vi vet alla hur det gick för Finanstidingen när Pontus Schultz tog över.

Apropå Pontus Schultz. Är det någon som är förvånad att Pontus Schultz och Peppe Engberg är parhästar i diverse mediaprojekt? De har båda det gemensamt att tidningar som de chefar över alltid går med brakförlust. (Okej då, Peppe var under några år i början på 90-talet år chefredaktör för Resumé, men det måste ha varit ett olycksfall i arbetet att den tidningen gick bra då).

Jerry Springer + Al Franken = Sant

Amerikansk Talk Radio rockar fett, och sedan ett tag tillbaka rockar den ännu fetare. Under lång tid har den här sortens radio dominerats av radiopratare hemmahörande på högerkanten i amerikansk politik, med den stora (i dubbel bemärkelse) stjärnan Rush Limbaugh i spetsen. För ett tag sedan tröttnade en grupp demokratiskt lagda mediefolk på läget, och bestämde för att starta eget.

Resultatet blev Air America Radio, en station värd att lyssna på oavsett var dina egna politiska preferenser återfinns. Den sänder live över nätet. Stationens affischnamn är komikern och författaren Al Franken*, samt tv-stjärnan och före detta demokratiska borgmästaren (sic!) Jerry Springer, som har varsitt dagligt program. Men det är inte de båda herrarna som är bäst. Den skarpaste och klarast lysande stjärnan på stationen är Randi Rhodes. Tänk dig en blandning av Malin Siwe och KG Bergström kryddat med lite Erik Blix, så har du en ungefärlig beskrivning av Randis profil och egenskaper. Hon har potential att bli ett liberalt svar på Rush Limbaugh.

Gör som jag, som har tröttnat på att bara kunna lyssna på P1 och Studio 107,5. Plugga in en förlängningssladd i datorns högtalarutgång, eller ännu hellre ett par trådlösa datorhögtalare, och du har radiostationer från hela världen via nätet i köksfönstret bredvid din vanliga radio.

*Al Franken slog igenom som manusförfattare och skådis i det klassiska tv-programmet Saturday Night Live. På senare år har han rönt stora framgångar med sina böcker, som är en blandning av komik och politik skrivna från ett liberalt perspektiv. Han skrev för övrigt 1996 en politisk debattbok som troligtvis har världens bästa titel i den genren - Rush Limbaugh is a big fat idiot - and other observations (Delacorte Press).

Frihandel och solidaritet

Det finns inget som bättre främjar utvecklingen i tredje världen än ökad frihandel. Det finns inget kraftfullare sätt för oss invånare i västvärlden att visa solidaritet med tredje världen, än att agitera och arbeta för att våra egna protektionistiska tullmurar rivs ned.
U-landsbistånd i all ära. Menar vi allvar med talet om solidaritet finns det inget viktigare att prioritera än Doha-rundan. Följ kampen för ökad frihandel på Fredrik Erixons angelägna blogg.